Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slutligen uppfriskades den sömniga atmosfären,
och det på ett kraftig sätt. Rättegången angående
mordet på kyrkogården började. Det blef genast det
förhärskande samtalsämnet i staden och upptog
allas uppmärksamhet. Tom kunde icke undslippa
det. Hvarje omnämnande af mordet sände en
rysning genom hans hjärta, ty hans dåliga samvete
och hans fruktan nästan öfvertygade honom, att
dessa yttranden, så att han hörde dem, endast voro
för att »känna honom på pulsen»; han förstod
visserligen icke, hur någon kunde misstänka honom
för att veta något om brottet, men likväl kunde han
icke känna sig lugn midt under allt detta prat. Det
höll honom i en ständig frossa. Han hade ett möte
med Huck på en enslig plats för att få ett samtal
med honom; det skulle bli honom en liten lättnad
att få lossa sin tungas band en stund och dela bördan
af sina bekymmer med en olyckskamrat. Dessutom
ville han förvissa sig om, att Huck förblifvit
tystlåten.
»Huck, har du nånsin sagt något åt någon?»
»Om hvad då?»
»Det där du vet.»
»Åh! — nej, det har jag naturligtvis inte.»
»Aldrig ett ord?»
»Nej, aldrig ett enda ord, så sant jag lefver.
»Hvarför frågar du det?»
»Jo, jag var rädd.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
