Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förstod att göra glaslinserna akromatiska. Emellertid har annu
p7 senaste tiden °en dylik jättepjes hlif.it ör&digad och
upp-stäld i Melbourne i Australien. Eor ofngt ha afven retleKto
rerna undergått en mycket väsentlig förbättring. onl
otymplighet och deraf följande svårhandterlighet liade de afve
den olägenheten, att metallspegeln snart blef obrukbar. Na
hans vta angreps af gaser eller fukt, kunde hon ej ompoleras,
™ed»l h“"»i form’ led deraf oeh bilden,» blef™
.regel-bundna Af denna orsak blef äfven det stora herschelska
teleskopet redan efter några år obrukbart. Man gör derfor speglarna
numera ei af metall, utan af glas, men öfverdrager detta med
en ytterst fin och likformig silfverhmna, a hvilken kan anbnn
»as den finaste polityr oeh som ger glaset alla egenskaperna
af en metallspegel. De slipade glasytorna ändra
men silfverhinnan kan, när så behöfs rengöras. E o ucau] t
en berömd fransk fysiker, har förfärdigat ett sadant sfifver
spegelteleskop, som fullkomligt bibehållit sig.
Hvilka tjenster ett större teleskop, vare g refraktor eller
reflektor förmår göra oss, skola vi se af nagra exempel.
V*&o» -4™ »»«,
nen står nära sitt första qvarter. Vi vilja rikta vart m
ment på honom. Utan att behöfva använda nagon synnerlig
fordring se vi honom stråla i det praktfullaste ljus. \i kunna
tydligt urskilja ojemnheterna på hans ytaochbei-gensgtosand
toppar, men deras öfriga delar gömma sig for var blick Lat
oss nu taga en starkare förstoring och rikta tuben mot e
berglandskap. Hvilken helt annan anblick ger oss ej ett sadant
Sk* pä »*»» PävSf eg.» jetd!
nas spetsiga toppar, långsträckta kedjor och mellan dem mbad
dade dalar eller de väldiga Cordillerernas kupolformiga
bergjättar och brant stupande terrasser. Har pa manen “ J”
’stan uteslutande ringformiga bergmassor, som omsluta hradstu
pande afgrunder med en diameter af en till tio sy. mi .
se der ett sådant ringberg. I dess midt reser sig en ber
-kägla, och vi kunna tydligt urskilja den omgifvande bergva {+-+}
lens ryggås och sluttning. En annan högre ring omger den
första till hälften och omslutes i sm tur af en tredje sadan
cirkel, hvars bergväggar stupa ned i djupa afgrundei
se tydligt skuggorna, som dessa bergmurar kasta. Med deras
tillhjelp har man kunnat mäta manbergens hojd och funnit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
