Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKAFSKRIFNING.
33
under den äldre medeltiden, utom hos det andliga ståndet,
endast att finna hos några få. Det var i klostren, böcker och
det lilla bokliga vetande, som fans, erhöllo en vård, som de
eljest nästan öfver allt saknade. I klostren blefvo
qvarlef-vorna af den grekiska och romerska literaturen åtminstone
bevarade, om munkarne också ej lade sig synnerlig vinn om
deras spridning, då dessa hedniska verk, som de för öfrigt
knappast förstodo, föreföllo dem som mycket betänkliga saker.
Men utom läroböcker, kyrkhandböcker och andra skrifter, som
hörde till klostrens omedelbara behof, fans dock deribland
åtskilligt, som syntes dem ofarligt. Också slogo sig de flesta klostren
på bokafskrifning, dels som tidsfördrif, dels af verkligt sinne för
lärdom, dels emedan ordensreglerna anbefalde det, dels
slutligen för inkomstens skull. Härvid utbildade sig allt mer en
siringskonst, som ännu i dag väcker beundran. Många sådana
handskrifter äro utstyrda med de finaste miniatyrmålningar,
rika randornament, förgyllningar och sirade
begynnelsebokstäf-ver (initialer). De voro följaktligen äfven mycket dyra, och
endast furstliga eller andra rika personer kunde köpa sådana
böcker.
Huru under sådana omständigheter den tidens bibliotek
skulle vara beskaffade, är lätt att tänka sig. En boksamling
af hundra band ansågs redan för något utomordentligt.
Berömda vetenskapsmän skattade sig lyckliga att ega tio till
tjugu böcker och måste ofta upptaga- sin tid med
afskrif-ning. En bibel betalades med ett tusen gulden. Genom gåfvor
af handskrifter kunde en hvar bli en lärdomens gynnare. Fäder
kunde dermed skänka sina döttrar en hemgift, skuldsatte skaffa
sig penningar, och döende gjorde ofta en bok till föremål för
särskilda testamentariska anordningar. Dyra böcker blefvo
stundom i kyrkor och bibliotek fastlästa med tunga kedjor, och ej
sällan utlånades böcker på bestämd tid mot hög ränta.
Mot slutet af elfte århundradet börjar åter ett vaknare
andligt lif röra sig bland menskligheten och vinner småningom
allt mer i styrka. Skolundervisning och högre studier
lefva-upp på nytt, och behofvet af böcker gör sig allt mer känbart.
Det var äerför ganska naturligt, att äfven lekmän i allt större
antal skulle slå sig på afskrifnings- och b okförsäljnings affärer.
Yid högskolorna, såsom de i Bologna, Paris, Wien, bildade så-
De stora uppfinningarna. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
