Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kreutzersonaten
- XXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XXI.
Sådant var förhållandet mellan oss, när den där
mannen — Truchatjefskij hette han — uppträdde.
När han anlänt till Moskva, kom han och hälsade
på mig. Det var på morgonen. Jag tog själv emot
honom. Vi hade förr varit ’du’ med varandra. Han
försökte gå en medelväg och än säga ’du’ än ’ni’,
dock mest ’du’, men jag lade tonvikt på ’ni’, och
han fogade sig.
Jag tyckte illa om honom från första ögonkastet.
Men huru märkvärdigt! En underlig, ödesdiger
makt förledde mig att icke stöta bort honom, icke
avlägsna honom utan tvärtom giva honom tillfälle
till närmande. Vad kunde varit enklare än att prata
helt kyligt med honom en stund och sedan säga
honom farväl utan att ha presenterat honom för min
hustru. Men nej. Som med flit började jag ett
samtal om musik, sade att jag hört sägas, att han
övergivit fiolspelningen. Han sade, att han tvärtom
spelade mer nu än förr. Han erinrade sig, att jag
hade spelat förr i tiden. Jag svarade, att jag inte
gjorde det numera, men att min fru spelade bra.
Och hur besynnerligt! Mitt förhållande till honom
var redan samma dag, samma timme, som vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:55:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tlkreutzer/0099.html
