- Project Runeberg -  Tolstoj intime /
143

(1923) [MARC] Author: Lev Lvovich Tolstoy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Tolstojs flykt och död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ännu inte var färdig med min mors, ville jag
inte störa min far innan det var nödvändigt. Han
tycktes i alla fall vara mycket intresserad av den
tanken, ty en dag anmärkte han i en ganska
besviken ton: »Jag väntade på dig i morse för att
sitta för dig! Varför kom du inte?»

Denna oväntade fråga överraskade mig, ty jag
hade endast med största försiktighet uttalat min
önskan att min far skulle sitta för mig.
Stämningen i hemmet blev emellertid allt mera orolig,
och frågan kom aldrig upp igen.

Vi ledo tydligen alla, och min mor mer än
någon annan. Hennes nerver voro ibland till den
grad prövade, att hon förlorade behärskningen.

Min far var emellertid medveten om det
misstag han hade begått. Han skrev i sin privata
dagbok vid denna tid: »Jag förstår fullkomligt
mitt misstag. Jag måste sammankalla hela
familjen och låta dem veta mitt testamente, ty det
får inte ske hemligt.»

Min far fortsatte med att varje eftermiddag ta
en ridtur, och en dag fann han, att ingen av hans
vanliga följeslagare var ledig att följa honom.
Dr Makovitsky var upptagen med sina patienter,
kusken var borta och Goldenveiser, pianisten,
hade inte kommit ännu.

Jag föreslog då att följa med honom, ty sedan
någon tid tillbaka tyckte vi inte om att tänka oss
honom lämna huset ensam, då vi voro rädda för
att någon olycka skulle träffa honom, t. ex. att
han skulle falla av hästen. Detta hade faktiskt
hänt många gånger under hans långa liv och
kunde naturligtvis mycket förr hända nu, då han
var över 80 år gammal.

Han antog mitt erbjudande, och vi redo ut
tillsammans genom de närliggande skogarna. Med
hänsyn till det faktum, att detta var första

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:48:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tintime/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free