Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Min mor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fastän jag skäms för att låta dig arbeta så
mycket. Jag har lagt det alltihop på ditt bord.»
»Det var alldeles rätt av dig», svarade min mor,
i det hon reste sig, »jag är ledig nu och jag skall
börja med detsamma.»
Jag kommer ihåg, att hon räckte babyn till
sköterskan och genast gick in i den lilla salongen,
där hon stannade och skrev hela kvällen.
Min far förklarade för henne sådana ställen i
manuskriptet, som voro svåra att dechiffrera.
Sedan kysste han henne ömt på pannan och handen
och gick ned till sitt rum.
Kl. 10 på kvällen, när alla barn hade blivit
lagda, serverades supé med te i den stora
matsalen. Vid denna tid av sitt liv åt Tolstoj varje
kväll ganska mycket kallt kött, vartill han drack
vitt vin. Min mor åt vanligtvis litet smör och
bröd samt te.
Därefter arbetade hon ibland ända till kl. 4 på
morgonen. Trots detta hade hon alltid tid att
amma sina barn på bestämda tider.
På kvällarna läste min far i sitt arbetsrum, dit
ingen vågade gå in, medan han var där. Det var
husets sancta sanctorum, som helt sköttes av min
mor. Under dagens lopp använde min mor varje
minut, som hon kunde taga vara på, till att klippa
till och sy kläder till hela familjen.
De bekanta blusarna av grå flanell, som Tolstoj
bar, voro alltid sydda av min mors egna händer.
Samma händer sydde även barnens kläder.
Dessutom fanns det arbete i hushållet att göra
och tusen och en saker, som tarvade husmoderns
tillsyn, och för allt detta bar hon också ansvaret.
Hur och när hon uppfyllde alla dessa
mångahanda plikter märkte vi knappast. Oss barn och
även Tolstoj föreföll det så naturligt och så
enkelt, att mamma skulle göra allting, att ingen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
