Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
skicklig fysiolog, skulle enligt all sannolikhet
uppnå det önskade målet och inom jemförelsevis få år ur en gemensam stam frambringa
sinsemellan mer eller mindre ofruktbara racer;
men det oaktadt, såsom saken nu står, kan denna
lilla „spricka uti lutan“ *) hvarken fördöljas eller
förbises“.
Det förefaller oss emellertid, som vore denna
„lilla spricka [uti lutan“ mer än tillräcklig att
skämma bort musiken. Har M:r Darwin endast
visat, att vissa arttyper ega en fortfarande ten
dens att till formen närma sig hvarandra, så har
han tvifvelsutan ådagalagt ett märkligt faktum
inom naturhistorien, men han har icke kommit
till något afgörande resultat, hvarigenom deras
slutliga öfverensstämmande bevisas. Det natur
liga urvalets lag må, så vidt vi veta, vara en
lag, som afser oinskränkt variation och ömsesi
digt närmande inom vissa gränsor, och intet
kunde rättfärdiga vår tro på ett motsatt förhål
lande, utom det väl bestyrkta faktum, att dylika
gränsor i sjelfva verket aldrig öfverskridits. Så
som saken nu står, har, enligt en sadan aukto
ritet som professor Huxleys egen utsago, det
aldrig blifvit genom något bestämdt bevis adagalagdt, att gränsorna emellan sanna och väl
*) „It is the little rift within the lute,
That by and by will make the music mute“.
Tennyson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>