- Project Runeberg -  Till sjöss och lands /
147

(1901) [MARC] Author: Reginald Ernest Horsley Translator: H. Nordenadler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TRETTONDE KAPITLET. En dyrbar kudde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TRETTONDE KAPITLET.


En dyrbar kudde.



Det blef stor uppståndelse i lägret på morgonen, när
guldgräfvarne fingo höra, hur det hängde ihop med oväsendet under
natten, och det skulle ha varit illa ställdt för Watty, om den upprörda
skaran, som trängdes utanför arresten, fått honom i sitt våld. Men
slutligen skingrade sig guldgräfvarne, och strax efter midnatt fördes
tjufven under sträng bevakning till fängelset i Bathurst. Hans
medbrottslingar, Tyke, Burke och Watson lyckades däremot undkomma,
och trots alla ansträngningar kunde icke polismännen komma dem på
spåren.

Med anledning af den i föregående kapitel skildrade händelsen
höllo Ben, Mikael och jag råd, innan vi gingo till vårt arbete, hur
vi lämpligast skulle bevara vårt guld. Transport till Sidney under
regeringens beskydd hade ännu icke kommit till stånd, och ehuru
många af guldgräfvarne öfverlämnade sitt förvärf i regeringsombudets
förvar, förklarade dock denne, att han var villig att taga emot deras
guld, men icke ansvarade för detsamma. Vår vinst utgjorde nu öfver
två hundra uns, och som vi icke kunde bära det på oss, voro vi
villrådiga, hvar vi skulle gömma det.

»Jag kan inte inse, hvarför vi inte skulle öfverlämna det åt
majoren, som så många andra göra», sade Mikael.

»Men antag, att det blefve ett organiseradt anfall mot hans tält»,
inföll jag. »Det finns många dåliga karlar här, och vi skulle inte
rimligtvis kunna klandra majoren, om vårt guld blef stulet.»

»Jag skall säga er en sak», sade Ben. »När vi slutat vårt arbete
i kväll, skola vi gå till Booroowong och be Mackenzie ta hand om
vårt guld.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:35:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillsjoss/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free