Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SJUNDE KAPITLET. I hålvägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudet som en mandarin och lät endast höra några oartikulerade ljud,
men slutligen kom det fram:
»Jag vet inte. Jag är så rädd. Men det var inte min mening.
Det är det besynnerligaste, jag varit med om. Jag kan inte
upptäcka, att han har något sår.»
Under tiden hade Ben undersökt den fallne.
»Han är oskadad», sade han slutligen. »Endast afsvimmad.
Kommer sig om några minuter. Vi skola slå litet vatten öfver honom.»
När vi gjort detta, skakades hela hans kropp af en darrning,
han suckade ett par gånger, slog upp ögonen, satte sig plötsligt upp
och började rifva sig i hufvudet.
»Hurra!» ropade Mikael, sprang fram till honom och tog
honom i handen. »Hurra! Han är inte död. Sannerligen trodde jag
inte, gamle gosse, att det var alldeles slut med dig. Hurra!»
Och han dansade rundt omkring den förvånade vilden, hvilkens
ögon rullade vildt, under det att hans tänder skallrade af förskräckelse.
»Var stilla, Micky, din tok!» utbrast jag. »Kan du inte se,
att du skrämmer den stackars karlen från vettet med dina upptåg.»
»Hur står det till, gamle gosse?» sade Mikael och tog den
svartes hand, som han kraftigt skakade. »Om jag fått mig en sådan
där stöt, skulle jag inte kunna gå hem och tala om det för min
mamma. Nå, kan du inte tala? Jag har inte gjort dig illa. Se här
har du en bit tobak», slutade han och räckte fram ett stycke.
Den svartes ögon glänste af förtjusning, och ansiktet förlorade
det förskrämda uttrycket. »Bra», sade han och grep ifrigt efter
tobaken. »Bra! Mullinowool murry moola (mycket sjuk), baal bung
(inte död). Mullinowool pattabow orangey bit o’bacca. Murry boojery.
(Jag vill äta en liten bit tobak. Mycket god).»
»Det skall du göra, min gubbe», sade Mikael, när Ben
öfversatt detta tal. »Så mycket du vill, så länge du vill och så ofta du
vill. Jag skall stoppa dig med tobak, så att du kan sätta en
tändsticka till hufvudknoppen och röka dig själf. Jag skall adoptera
dig. Jag skall sörja för dig under hela ditt lif, bara för att du inte
dog i dag. Hvad heter du, min son? Jag skall skrifva in det i mitt
hjärta, ty jag vill aldrig glömma dig, min älskling, för att du varit
så vänlig mot mig i dag.»
Den svarte lyssnade till denna löjliga harang i ytterlig
förvåning och fäste slutligen blicken frågande på Ben, som stod bredvid
och skrattade hjärtligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
