Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 78—83. Öfre Egypten: Dendera, Luksor, Karnak, Thebe - 80. I Luksors tempel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUKSORTEMPLETS PYLON.
7’5
är borta, men de tre andra stå kvar. Den på östra sidan höjer sig
endast med hufvudet och en del af bröstet öfver den närvarande
jordytan. Så var för några år sedan förhållandet äfven med de
andra. Men då vi voro der, voro de utgräfda och stodo derför
såsom i en djup graf. Hvar och en af dem är 13 meter hög.
Framför pylonen hafva äfven stått två utomordentligt fint arbetade
obelisker. Af dem är endast den ena kvar. Den andra är flyttad till
Paris, der den är uppställd på Place de la Concorde. Den
kvarstående är större än den bortflyttade. Inskrifterna på densamma äro
vackra och fullkomligt läsbara. De nämna Ramses II med ståtliga
titlar såsom uppbyggaren af detta monument.
Man har anmärkt, att på denna obelisk, liksom på flere andra,
ytan icke är alldeles plan utan något konvex. De presterliga
bygg-mästarena hade nämligen observerat, att en plan yta, som belyses af
solens strålar, för ögat synes konkav, och detta sökte de att förebygga
genom att göra dem konvexa.
Obelisken har en höjd af vid pass 27 meter. Den som fördes
till Paris, är nära 23 meter hög och vid basen 2l/2 meter i kvadrat.
Den vägde 220,528 kilogram. De franska ingeniörer, som togo ned
honom, hade alltså ett arbete, som kostade både insigt och kraft.
Hvad skulle då icke dess förfärdigande och uppsättande hafva kostat
Ramses den andre, som icke disponerade öfver sådana maskiner som
de franska ingeniörerna?
Såsom nästan alla andra pyloner vid de egyptiska helgedomarna
är också denna fullskrifven med hieroglyfer. Sålunda förekommer
der en hjeltedikt, bestående af 90 rader. Det var de gamle
egyptiernas nationalepos (ungefär såsom Frithiofs saga är svenskarnas) och är
funnen äfven på andra ställen, såsom på Karnakstemplet, på ett
tempel i Abydos samt på några papyrusskrifter. Dikten handlar om
Ramses den andres krig med Cheta (arameerna). Ur denna dikt
anföra vi följande: »Den eländige och föraktlige fursten öfver Cheta
befann sig midt ibland sina soldater och vågade af fruktan för hans
majestät icke ställa sig i striden. Dock lät han sina bågskyttar och
vagnar rycka fram, hvilka voro talrikare än sandkornen. Tre män
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
