Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 30—40. Galileen: Cesarea Filippi, Kades, Safed, sjön Gennesaret med omgifvande städer: Betsaida, Kapernaum, Tiberias, Nazaret, Kana, Nain, o. s. v. - 39. Nazaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR NAZARETS HISTORIA.
3’9
stare från en sådan stad, det gjorde dem helt naturligt till föremål för
de öfvermodiga och dygdestolta fiendernas förakt.
I de tre första århundradena af den kristna tidräkningen var
Na-zaret uteslutande en judisk stad. Ingen kristen fick bo der, icke heller
någon hedning. Men sedan kristendomen kommit till välde i det
romerska riket, bygdes snart kyrkor på dess heliga platser. »Nazaret»,
skrifver Hieronymus omkr. år 400, »har en kyrka på det ställe, der
ängeln förkunnade bebådelsen för Maria, och en annan på de:i plats,
der Herren blef uppfostrad.» Dessa kyrkor omtalas sedan äfven af
andra pilgrimer under de följande århundradena.
När muhammedanerna eröfrade Palestina, sjönk Nazaret ned till
en obetydlig by. Under korsfararnes välde reste det sig igen. Det
blef t. o. m. säte för en kristen biskop. Men sedan Palestina blifvit
återtaget af araberna, förlorade Nazaret åter all betydelse. När
turkarne 1517 eröfrade landet, måste de kristne lemna staden. Sedan
låg den nästan öde intill år 1620, då fransiskanermunkarne erhöllo
tillåtelse att bygga upp bebådelsekyrkan med dertill hörande kloster.
Napoleon den store, som under sitt österländska fälttåg
besegrade turkarne vid berget Tabor den 10 april 1799, uppehöll sig några
timmar i Nazaret och var derunder inne i bebådelsekyrkan.
Nyårsdagen 1837 träffades staden af den stora jordbäfning, som delvis
förstörde äfven Tiberias och Safed.
På senare tider har Nazaret gått mycket framåt. För 20 år
sedan hade staden icke mer än högst 3 à 4 tusen inbyggare, som
nästan allesammans voro kristna. För närvarande torde den ega 7,000.
Af dem äro omkring 1,600 muhammedaner, de öfriga kristna. Största
delen af de senare äro grekisk-katolska. Protestanternas antal uppgår
till 250 à 300. Judar finnas der icke. De olika
religionsbekännelserna hafva i allmänhet sina egna stadsdelar, der de bo. Somliga
kvarter äro dock blandade. Staden är hufvudstad i ett
regeringsdistrikt. De flesta invånarne sysselsätta sig med trädgårdsskötsel,
åkerbruk och boskapsskötsel. Några drifva handtverk och handel,
hufvudsakligen med bomull och spanmål. Befolkningen är i allmänhet
känd för att vara något orolig. Kvinnorna äro af gammalt beryktade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
