Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 21—29. Syrien: Bejrut, Libanon, Baalbek, Damaskus - 25. Bacherre. Cedrarna på Libanon. Öfver Libanons högsta kam. Ainata. Dehr el Ahmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 94
TJUGUSJETTE KAPITLET.
kapell. Här bredvid rastade vi en lång stund. I skuggan af en stor
ceder skref jag ett bref till min hustru. Hela den tillryggalagda resan
låg som en dröm bakom mig. Det var nu den 9 okt., alltså icke mer
än en månad, sedan jag lemnade hemmet. Och redan satt jag under
Libanons cedrar! Min fantasi jagade genom årtusenden tillbaka till den
tid, då i cederskogarna på Libanon arbetade tio tusen träarbetare, sjuttio
tusen bärare och åttio tusen stenhuggare för att hugga och tillreda
trävirke och sten till byggande af ett tempel åt Gud i Jerusalem (1
Kon. 5: 13 följ.). Huru mycket annorlunda var det icke då än nu!
Då lefde Israel och rörde sig och hade sin varelse i hoppet om den
utlofvade Messias. Messias kom. Han kom till sitt eget, hans egne
togo icke emot honom. De korsfäste honom. Deras synders mått
var fullt, och ned öfver Israel sänkte sig Guds dom, som ännu hvilar
öfver det arma folket. Hvilken lärdom, hvilken varning, hvilket
bevis på orubbligheten af Guds ord!
Bland cedrarna visade man oss en, som var mycket gammal och
ihålig. Man kunde komma in i den samma genom en öppning, som
syntes ligga ungefär tre eller fyra meter högt från marken. I denna
ceder hade för icke lång tid tillbaka en eremit från Abyssinien bott
i hela 12 år. Ingen visste, hvad det var för en man. Efter 12 år
försvann han, och ingen visste, hvart han tog vägen. Hvilka inre
strider hade icke den arme mannen utkämpat under alla dessa år!
Hvad hade han icke lidit, huru hade han icke plågat sig sjelf med
fastor och alla möjliga försakelser! Huru hade han icke bedit och vakat,
allt för att aftvå sina synder! Han kände icke evangelii förkunnelse
om en för alla menniskor frälsande nåd, som bjudes syndare utan
penningar och för intet, och som utplånar alla synder, äfven
blodröda och rosenfärgade, samt gifver det ängsliga hjertat en sann frid
med Gud. O, det är en vemodig historia alla dessa eremiters historia!
Gud ensam, som pröfvar hjertat, känner den samma.
Ej långt från den ihåliga cedern stod en annan, som innehöll
»heligt vatten», d. v. s. der fanns i stammen en liten ihålig utväxt i
form af en skål, och denna är alltid full med vatten, som sipprar
fram ur trädet. Det är mycket välluktande och anses af befolkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
