Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Folkskolefrågan 1809—1815
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Resultatet av frågans behandling blev en
riksdagsskrivelse, vari ständerna anhöllo, att k. m:t
ville genom kunniga och erfarna män låta
undersöka läroverkens dåvarande tillstånd, så att dessa
inrättningar måtte erhålla ett efter tidens
upplysning mer lämpat skick. Med anledning härav
tillsattes den 29 januari 1812 en s. k.
uppfostringskommittë, där båda bröderna Silverstolpe blevo
ledamöter.
Vid 1812 års riksdag fästes den allmänna
uppmärksamheten åter på folkbildhingsfrågan genom
ett memorial av Axel Gabriel Silverstolpe rörande
»medlen till folkets och landets förbättring», vari
vältaligt framhölls, att samhällets angelägnaste
omsorg måste vara »att bereda människor», att
»upprätthållandet av statens självständighet bör
grunda sig mindre på styrelsens penningetillgångar
än på utövningen av medborgerlighetens plikter»,
och att därför »folkets förbättrande genom
allmänna uppfostringen
bör utgöra en av
regeringens och riksens
ständers främsta
omsorger». Memorialet
föranledde en
riksdagsskrivelse, där de
uttalade grundsatserna
gillades.
 |
| Axel Gabriel Silverstolpe. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
