- Project Runeberg -  Till analysen af det empiriska själfmedvetandet /
85

(1910) [MARC] Author: Axel Hägerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

måste lia sitt särskilda innehåll, som ej är medvetenhetsyttringen
själf. Men detta innehåll måste, fast det ej i medvetenhetsyttringen
uppfattas med denna som bestämdhet, vid reflexion öfver den samma
såsom till i och för mig bestämmas som led i medvetenhetsyttringen
såsom en totalitet och därmed ägande dennas form. Och först i
denna sin slutenhet inom sig under bevarande af dess särskilda
bestämdhet kan medvetenhetsyttringen inordnas i jaget. Den yttre
förnimmelsen är i detta afseende endast det mest typiska exemplet
på den ifrågakommande omformningens innebörd, då där på ett
särskildt sätt omformningen kan taga sig uttryck i en
själfmot-sägande reflexion.

3. Vi betrakta därefter särskildt medvetandet 0111 de egna
med-vetenhetsyttringarna. Det skall strax visas, att ett sådant
medvetande alltid vid reflexionen öfver det samma måste antaga
formen af medvetenhetsyttringens eget själfmedvetande. Men aldrig
kan medvetandet i fråga reflekteras blott såsom själfmedvetande
utan vidare. Den uppfattade medvetenhetsyttringen måste alltid
ha sitt särskilda innehåll, som ej är medvetenhetsyttringen själf,
må det 1111 därvid vara fråga 0111 andliga eller fysiska realiteter
eller känsloinnehåll. Detta innehåll måste alltid uppfattas äfven i
medvetandet 0111 medvetenhetsyttringen. Såtillvida måste nu alltid
medvetandet i fråga vid reflexionen öfver det samma såsom mitt
bestämmas såsom på angifvet sätt slutet inom sig ined bevarande
af dess särskilda bestämdhet. Därtill kommer, att den uppfattade
medvetenhetsyttringen kan temporaliseras och därmed äfven
lokaliseras. Vi erhålla då äfven såtillvida vid reflexionen den angifna
slutenheten inom sig. Det kan då inträda samma motsägande
föreställningssätt, som då det gällde den yttre förnimmelsen. Den
tidsliga och rumsliga bestämdheten kan reflekteras såsom i sig själf
bestående, men tillika såsom ett blott led i det totala medvetandet
eller såsom till blott i och för mig såsom medveten därom.

Men 1111 är här därjämte något annat att observera. Om jag
bestämmes såsom medveten 0111 mina egna medvetenhetsyttringar,
är jag såtillvida att betrakta såsom medveten 0111 111ig själf. Men
därmed framstår jag såsom i själfva referensen på objektet
refererande mig på mig själf, d. v. s. det synes föreligga identitet af
subjekt och objekt. På det sättet blir den uppfattade
medveten-hetsyttringen betraktad såsom sitt eget medvetande, alltså såsom i
medvetandet 0111 den samma själfmedveten. Det ter sig nu också
så föi\ den naturliga reflexionen. Att jag exempelvis liar haft en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:34:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillanalys/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free