Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visat sig som den speciella egenskap, som medvetandet om
nied-vetenbetsyttringar erhåller vid inordningen i jag. Det omedelbara
själfmedvetande, som ingår däri, får vid referensen på »jag»
karaktären af subjekt-objekt. Det bibehåller vid detta karaktären af
verkligt medvetande om något, emedan det hör tillsammans med,
förekommer i medvetandet 0111 medvetenhetsyttringen, som har de
nödiga betingelserna för att vara verkligt medvetande.
De momenter, som vid analys äro att urskilja hos »jag» i
omedelbart själfmedvetande, såvidt detsamma betraktas
konstitue-radt af själfständighet och medvetande, sammangående med
hvarandra i intuitionen, äro nu bestämda på följande sätt: 1)
Själf-varat, som tillkommer hvarje tänkbart föremål såsom ett »detta».
2) Medvetenheten såsom sättet för den referens på ett objekt, som
medvetande innebär. Dessa momenter äro de grundläggande. 3)
Don enskilda medvetenhetsyttringen såsom ett totum, inom hvilket
objektet faller som led. 4) Omedelbart själfmedvetande såsom
»jags» medvetande om sig själf, förhanden primärt hos
medvetandet om medvetenhetsyttringen.
9. Vi öfvergå nu till behandlingen af några möjliga
invändningar mot den här framställda åskådningen. Det skulle sålunda,
menar man, vara ett grundläggande moment i »jag» i omedelbart
formellt själfmedvetande: begreppet om den logiska själfidentiteten,
en filosofisk abstraktion. Visst ha hottentotterna själfmedvetande,
men huruvida de ha någon idé om den logiska själfidentiteten,
synes ganska tvifvelaktigt. Man har icke försport några djupare
inlägg i filosofien från deras sida. Men det skulle ju dock kunna
hända, att det vanliga medvetandet använde sig af begrepp, som
först i filosofien blifva särskildt uppmärksammade eller
undersökta med afsöndring från det andra, hvarmed de i detta
medvetande förekomma förbundna. Hvad nu särskildt angår den logiska
själfidentiteten: månne vi ej alltid använda oss af detta begrepp,
när vi förklara något vara sakligt nödvändigt, ligga i sakens egen
natur, sålunda i hvarje som helst slutande? Men, säger man, här
talas ju 0111 det omedelbara själfmedvetandet. Det kan väl såsom
sådant icke vara ett tänkande. Man skulle sålunda kunna använda
begrepp utan att tänka. Detta synes orimligt, då begrepp
förutsätter ett jämförande och abstraherande, hvilket väl är ett
tänkande. Det skulle emellertid kunna hända, att det jämförande
abstraherandet endast uttrycker det sätt, hvarpå empiriska begrepp
blifva • till för oss, d. v. s. begrepp, som inherera hos särskilda, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
