Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viktor Emanuel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viktor Emanuel, konungar av
Italien. — 1. V. E. II, 1820—78, konung
av Sardinien 1849—Gl, från 18G1
konung av Italien, son till konung
Albert av Sardinien. Understödd av sin
minister Cavour och av frihetshjälten
Garibaldi lyckades V. genomföra det
italienska enlietsverket. 1871 intågade
V. i Rom, som därefter blev rikets
huvudstad. — 2. V. E. III, f. 18G9, den
förres sonson, son till konung
Um-berto, efter vars mord V. uppsteg på
tronen (1900). Under V:s regering
skedde Italiens närmande till
Frankrike och dess slutliga övergång till
ententen under världskriget (1915).
Vikto’ria Sofia Maria, f. 1862,
drottning av Sverige 1907, enda dotter till
storliertig Fredrik av Baden, 1881
förmäld med dåvarande kronprins Gustav
av Sverige.
Vilcto’ria (Victoria), 1819—1901,
drottning av Storbritannien och Irland,
kejsarinna av Indien, dotter till
hertig Edvard av Kent, sondotter till
konung Georg III. V. efterträdde sin
farbroder Villielm IV på Englands
tron 1837 och blev 1S40 förmäld med
prins Albert av Sachsen-Koburg och
Gotlia. IJnder hela sin regeringstid
ägnade sig V. energiskt åt sitt rikes
styrelse med särskilt intresse för de
utrikespolitiska frågorna. Hon var
plikttrogen och arbetsam samt
utpräglat konventionell och borgerlig till sin
åskådning.
Vikto’ria, ett slags vagn utan
vagnsdörrar, avsedd för promenadåkning.
Viktoria, se Hongkong.
Viktoriakorset, en av drottning
Viktoria 1S56 stiftad storbritannisk
militärorden. Orden ges endast som
belöning för tapperliet i fält och medför
en årlig pension.
Viktsenhet, se Metersystemet och i
fråga om äldre viktsenheter resp.
enheters namn.
Viktua^iebröder, se Fetaliebröder.
Viktua’lier, matvaror.
Vikun\ja, se Lamasläktet.
Vilaje’t, beteckning för ett
administrativt område i Turkiet, som
motsvarar våra län. Indelningen i V.
infördes 1866.
Wilamowitz-Moellendorff [-[-må’vits-mölF-],-] {+[-må’vits-
mölF-],+} U. von, f. 1848, tysk klassisk
filolog. W. har utövat ett omfattande
författarskap ocli anses som nutidens
förnämste kännare av grekiska
språket och litteraturen, framför allt
poesin. Det attiska dramat har särskilt
blivit föremål för W: s behandling.
Vilan, municipalsamhälle nära
Kristianstad, ö. Skåne. 1,890 inv.
Vilans folkhögskola, se Hvilans
folkhögskola.
Wilberforce [oil’befås], 1759—1833,
engelsk filantrop, bekant för sin ener-
giska kamp mot slavhandeln, vilket
slutligen ledde till en lag om brittiska
slavhandelns avskaffande (1807).
Senare ägnade W. sig åt arbete för
slaveriets avskaffande men dog, innan
en lag härom antagits för de brittiska
kolonierna.
Vilddjuret i Uppenbarelseboken
betecknas med talet 666. Greker och
hebréer använde bokstäver för att
skriva siffror. Man har därför tolkat
V: s namn dels ur det hebréiska
alfabetet till Lateinos (latinare, romare)
dels ur grekiska alfabetet till Neron
kesar (kejsar Nero). Sannolikt är den
förra tolkningen riktigast, och V.
skulle alltså avse den romerska
makten.
Wilde [oaj’ld], Oscar, 1854—1900,
engelsk författare. W. utgav den
kvicka romanen D o r i a n Grays
p o r t r il 11 men slog först igenom
med en rad spirituellt ironiska
socie-tetskomedier (Solfjädern, En
kvinna utan betydelse, En
idealisk äkta man). Till hans
bästa verk höra Balladen om
fängelset i Reading.
YViTdenbruch [broch], E. A. v., 1845
—1909, tysk dramatiker och novellist.
W: s historiska skådespel voro en tid
mycket populära i Tyskland.
Vildhäst, se Hästdjur.
Vildjiist, se Jästsvampar.
Vildkatt (Felis catus) tillhör
Kattdjuren. Den är gulgrå med mörkare
band. Undersidan och benens insida
äro rostgula. V. var fordom allmän
över hela Europa men förekommer nu
endast på några platser, särskilt i s.
Europa. T a m katten härstammar
dels från en afrikansk kattart dels
från V. I Egypten forekommo tama
kattor under forntiden. Först under
medeltiden tyckes tamkatten mera
allmänt ha funnits i Europa. Flera raser
finnas, bland vilka märkas den
svans-lösa M a n k a tten från ön Man och
den långhåriga Angorakatten
från Mindre Asien.
Vild mlin, benämning på två som
sköldhällare ofta använda, kraftfulla
manliga figurer, vilka framställas
nakna, ofta liåriga och långskäggiga,
med lövkrans kring huvud och midja
samt beväpnade med en
”herkules-klubba”.
Vildpersilja (iEthusa Cynapium) hör
till familj Umbelliferae. Den är ett
vanligt ogräs, som bland annat
igen-kännes på att tre svepen nedhänga
vid varje enskild blomflock. Den liar
lökartad lukt och är mycket giftig.
Vildsvin, se Svindjur.
Vildvin (Parthenocissus
quinquefo-lia), en amerikansk klätterväxt med
häftsklvor på klängena, vilken ofta
odlas som prydnadsväxt hos oss.
Bladen bli på hösten röda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
