Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyska riket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T. nådde en utomordentlig politisk
maktställning, mycket tack vare sin
förträffliga organisation. På 1200- och
1300-t. inföll ordens storhetstid. Den
ägde då en mängd besittningar, av
vilka provinserna Preussen, Tyskland och
Livland voro de förnämsta.
Emellertid bröts ordens makt på 1400-t.
genom strider med Polen och Litauen.
På 1500-t. förlorades Preussen. I
Livland fortlevde T. men gick slutligen
förlustig alla sina besittningar i
östersjöprovinserna. En återstod av T.
kvarlevde i Tyskland ända till 1809,
då Napoleon förklarade T. upphävd.
I Österrike fortlever T. ännu och har
satt sjukvård som sin huvuduppgift.
Tyska riket, förbundsrepublik i
Mellaneuropa, i n. gränsande till
Nordsjön, Danmark och östersjön, i ö. till
Polen, i s. till Tjeckoslovakien och
Schweiz, i v. till Frankrike,
Luxemburg, Belgien och Nederländerna. Jfr
kartan Mellaneuropa. Vid fredsslutet
1919 avträdde T. i areal 72,000 kvkm.
med ett invånarantal av 7,400,000. I v.
förlorade T. Elsass-Lothringen, 14,500
kvkm., 2 milj. inv., till Frankrike,
dessutom Saarområdet på 15 år
(därefter folkomröstning). Till Belgien
avträddes ett par smärre distrikt. I
n. förlorades Nordschleswig, 4,000
kvkm., 160,000 inv., till Danmark. I
ö. avträddes största delarna av Posen
och Västpreussen och en del av
Ober-schlesien, tillsammans 46,000 kvkm.
med 4 milj. inv., till Polen. Vidare
ha smärre områden avträtts till
Litauen och Tjeckoslovakien.
Ostpreus-sen är fortfarande tyskt men skiljes
från det övriga T. genom den ”polska
korridoren”. T:s areal uppgår
numera till 467,000 kvkm. med 59 milj.
inv. — N. och största delen av T.
upptages av det flacka Nordtyska
låglandet. I n. avbrytes slätten av den
låga, vidsträckta Baltiska landryggen.
Kusterna utmed Nordsjön och
östersjön äro i allmänhet låga och
upptagas av dyner. På n. delen av den
utanför östersjökusten belägna ön
Riigen finnas kritklippor. I övrigt
döl-jes berggrunden i n. Tyskland under
mäktiga istidsavlagringar, dels
bestående av en bördig moränjord, dels av
vida, sterila sandslätter, de senare
sträckande sig i ett bälte från
Hol-stein över Liineburg och Berlin in i
Polen. I s. Tyskland utbreder sig
Bayerska högslätten likaledes
upptagen av istidsavlagringar, moräner och
grus från det alpina
nedisningsom-rådet. Don begränsas av randberg,
i n. av Tliiiringerwald, i nö. och ö. mot
Tjeckoslovakien av Fichtelgebirge och
Böhmerwald, i s. av Alperna, i v.
mot Rhondalen av Schwarzwald och
Odenwald, och den genomlöpes av
Tyska Jura, en steril kalkplatå. I n.
reser sig Harz som en horst av granit
och andra äldre bergarter över
låglandet, som består av yngre geologiska
formationer. Av dessa intar den till
Trias hörande röda sandstenen
(Bunt-sandstein) stora områden i sv.
Tyskland, och invid Harz utbreder sig den
ekonomiskt viktiga Dyasformationen
med de mäktiga Stassfurter-salterna
(kalisalter), ävensom kopparhaltiga
skiffrar (vid Mansfeld). Från
Fichtelgebirge löper åt nö. på gränsen mot
Tjeckoslovakien Erzgebirge och dess
fortsättning Sudeterna, som äro
rester av en gammal bergskedja, den
liercyniska bergskedjan. — T.
genom-flytes av en mängd floder, vilka rinna
i nordlig riktning till Nordsjön, el
östersjön. De äro till stor del
segelbara och förbundna genom ett väl
utvecklat kanalnät av utomordentlig
betydelse för samfärdseln. Längst i v.
rinner Rhen, som upprinner i Schweiz,
genomflyter den på gränsen mellan
Schweiz och T. belägna Bodensjön,
rinner i ö. riktning längs gränsen,
kröker åt n., genomflyter den
bördiga, tätt bebyggda Rhen dalen och
utfaller i Nordsjön på holländskt
område. Till Nordsjön rinna vidare
We-ser och Elbe. Till östersjön flyter
Oder, vilken utfaller i Stettiner I-Iaff.
I s. rinner Donau i sitt övre lopp på
tyskt område. — Klimatet är i nv. ett
kustklimat med svala somrar och
blida vintrar men övergår i sö. sä
småningom till ett fastlandsklimat.
—-Jordbruket är inom stora delar av
T. huvudnäring. Dess avkastning är
dock ej tillräcklig för landets behov.
Mest odlas råg och potatis (särskilt i
n.) samt vitbetor. Rhen dalen är känd
för sin vinodling. I de skogrika
bergstrakterna bedrives ett rationellt
skogsbruk. T. är rikt på stenkol och
brunkol samt järnmalmer, för vilkas
ned-smältning emellertid svensk malm i
stor utsträckning behöves som
tillblandning. Ekonomiskt viktiga äro
vidare kalisalterna vid Stassfurt
och zinkmalmerna i Schlesien.
Industrin har nått en storslagen
utveckling. Numera gör den
jordbruket rangen stridig’ som
huvudnäring. Des är koncentrerad till
järn-ocli koldistrikten (Rhentrakten,
Sachsen, Schlesien). Viktigast är
järnindustrin, därnäst textilindustrin. I fråga
om liandelsomsättningen
överträffades T. före världskriget blott »v
Storbritannien. Handeln drabbades
emellertid svårt av världskriget, genom
vilket handelsförbindelserna avskuros
och samtliga kolonier förlorades,
varjämte handelsflottan katastrofalt
decimerades. För närvarande har
emellertid Tyskland bland de europeiska
staterna åter lyckats intaga platsen
närmast Storbritannien. Handelsomsätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
