Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tre rosor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tre rosor, Ture Jönsson, f.
sannolikt på 1470-t., d. 1532, lagman och
rikshovmästare. T. tillhörde frän
början det mot Sturarna fientliga
partiet men övergick till Sten Sture efter
Stockholms fall 1502. 1520
underkastade han sig emellertid Kristian II
men var f. å. en av de första
stormännen, som slöto sig till Gustav Vasa.
T. var en ivrig katolik, och Gustavs
kyrkopolitik åstadkom därför en
brytning mellan konungen och T., som
1529 igångsatte en resning. Då denna
kuvats, flydde T. ur landet och slöt
sig sedan till Kristian II.
Tres bien [träbjäng’], fr., mycket
bra.
Treskiftesbruk, se Växtföljd.
Trestegrsliopp består av två steg och
ett hopp. Världsrekord 15.525 m., satt
1924 av Winter, Australien.
Trettionio artiklarna, den engelska
episkopalkyrkans bekännelseskrift,
vilken antogs av parlamentet 1571.
Trettioårigra kriget kallas den
väldiga religiösa och politiska strid, som
utkämpades huvudsakligen i Tyskland
1618—48. Kriget hade sina främsta
orsaker i den efter reformationen och
motreformationen allt skarpare
motsättningen mellan katoliker och
protestanter. Genom grannstaternas
ingripande växte kriget till en allmän
europeisk konflikt med vittomfattande
följder. Man brukar skilja på fyra
skeden i T. 1) Det b ö h m i s
k-pfalziska kriget (1618—22). I
Böhmen rådde mellan de böhmiska
ständerna och deras katolske
lands-herre starka motsättningar, vilka
slutligen utlöste sig i uppror mot
liabs-burgska väldet. Då kejsar Mattias
dog 1619 och efterträddes av
Ferdinand II, valde böhmarna den
protestantiske kurfurst Fredrik V av
Pfalz till konung. Böhmarna ledo
emellertid ett förkrossande nederlag
på Vita berget 1620, Fredrik
förjagades, och Böhmen blev återförenat med
de habsburgska arvländerna. Striden
fortsattes i de pfalziska länderna,
vilka erövrades av den katolska ligans
trupper och gåvos åt ligans
dåvarande ledare, hertig Maximilian av
Bayern. 2) Det n e d e r s a c li s i s k-d a
n-ska kriget (1623—29). Den
protestantiske condottieren Kristian av
Iial-berstadt inföll 1623 i nedersachsiska
kretsen men besegrades i grund av
den kejserlige härföraren Tilly,
vilken därefter angrep den
protestantiske krigshövdingen Ernst av
Mans-feld i Ostfriesland samt tvang honom
att upplösa sin armé (1624). F. å.
ingrep den danske konungen Kristian
IV i striden men led ett avgörande
nederlag mot Tilly vid Lutter am
Barenberge 1626. De kejserliga
trupperna under Tilly och Wallenstein be-
satte Brandenburg, Mecklenburg,
Schleswig-Ilolstein, Jylland och
Pommern. 1629 slöt Danmark fred i
Lii-beck. 3) Det svens k-t y s k a kriget
(1630—35). De katolska truppernas
besättande av de nordtyska länderna
innebar ett hot mot Sverige och
föranledde Gustav II Adolf att ingripa i
kriget. 1630 övergick han med en här
till Tyskland. F. å. ingick han ett
förbund med Brandenburg. Sachsen
vägrade dock sin anslutning, och
Gustav Adolf kunde fördenskull ej
undsätta Magdeburg, som stormades av
Tilly. Sachsen blev emellertid snart
nödsakat att söka hjälp hos
svenskarna. 1631 vann Gustav Adolf en
glänsande seger över Tilly vid Breitenfeld,
varefter Tilly tvangs att återtåga till
s. Tyskland. Sverige var nu den le-’
dande protestantiska staten. I
Bayern vann Gustav Adolf en seger vid
Lech över Tilly, som dödligt sårades,
samt intog Augsburg och Mtinchen.
Sedan Wallenstein blivit kejserlig
överbefälhavare, måste Gustav Adolf tåga
norrut för att avvärja Wallensteins
angrepp på Sachsen. Vid Lutzen vann
Gustav Adolf 1632 en seger men
stupade själv. De svenska trupperna
anfördes därefter av hertig Bernhard
av Weimar och Gustav Horn, vilka
emellertid i grund blevo slagna av de
kejserliga vid Nördlingen 1634. Hertig
Bernhard fortsatte kriget med fransk
hjälp. F. å. slöto Sachsen och
Brandenburg fred med kejsaren. 4) Det
svens k-f ranska kriget (1635—
48). För att avvärja liabsburgarnas
övervälde blandade sig Frankrike nu i
striden. Svenskarna under befäl av
Johan Banér slogo de kejserliga vid
Wittstock 1636 samt vid Chemnitz
1639. Hertig Bernhard segrade vid
Rheinfelden 1638 och intog s. å.
Brei-sach. Efter Bernhards död 1639 gick
hans armé i fransk tjänst. Banérs
efterträdare, Lennart Torstensson,
segrade vid Breitenfeld 1642. F. å.
företog han ett fälttåg mot Danmark, som
intagit en fientlig hållning, samt
tågade sedan han rensat Jylland från
danska trupper tillbaka mot s. 1645
överlämnade Torstensson befälet till
Karl Gustav Wrangel, som i förening
med fransmännen inföll i Bayern. En
annan svensk armé började en
belägring av Prag 164S, men denna avbröts,
då fred slöts s. å. (se Westfaliska
freden).
Trettondag: jul el. Tretton dagen,
den trettonde dagen efter julafton
(6 januari). Under medeltiden
firades denna högtid med ett i kyrkorna
uppfört skådespel (jfr Mysterier).
Efter reformationen bevarades denna sed,
i det ett litet skådespel
(trettondags-stjärnan) framfördes av fem utklädda
gossar (stjärngossarna), vilka vandra-
Tidens Lexikon.
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
