Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stålbriljanter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d. v. s. göras hårdare genom
upphettning till rödvärme och efterföljande
hastig avkylning. Numera rubriceras
som S. (specialstål) även götmetall,
som försatts med en del andra ämnen,
ägnade att ge järnet tillräcklig
hårdhet. Ex. på specialstål äro
nickelstål, innehållande varierande mängder
nickel, nickelkromstål, som förutom
nickel innehåller även mindre
mängder krom, de olika slagen av
snabb-svarvstål, innehållande krom samt
volfram el. molybden. I vidsträckt
betydelse användes S. slutligen som
likbetydigt med götjärn över huvud
taget, d. v. s. med järn, som vid
färsk-ningsprocessens slut befinner sig i
flytande tillstånd.
Världsproduktio-nen av götmetall utgjorde år 1924
något över 78 milj. ton, av vilket
ungefär hälften eller 38,5 milj. ton
framställdes i Förenta Staterna. De näst
Förenta Staterna främsta
stålprodu-cerande länderna voro Tyskland (9,8
milj. ton), Storbritannien och Irland
(8,4 milj. ton) och Frankrike (6,9 milj.
ton). Den svenska stålproduktionen
Uppgick år 1924 till 501,000 ton och
år 1925 till 470,000 ton.
Stålbriljanter, stålstift med slipade
huvuden, vilka användas i smycken.
Stålhandske, T. T., 1594—1644, finsk
krigare. S. var under trettioåriga
kriget anförare för det berömda finska
rytteriet och deltog med ära i ett
flertal drabbningar.
Stålstick. Vid S. utföres teckningen
med radernål på en stålplatta, vars yta
genom nedsättning av kolhalten
överförts till mjukt järn och sedermera
fernissats. Sedan teckningen är
färdig, etsas plåten i en svag syra. S.
användes numera föga för
konstnärliga ändamål utan huvudsakligen vid
tillverkning av sedlar m. m.
Stånd, de fyra samhällsklasser (adel,
präster, borgare, bönder), som i vissa
länder varit representerade i
riksförsamlingen; de till vart och ett av dessa
stånd hörande representanterna i
riksförsamlingen. Jfr även Civilstånd.
Ståndare, se Blomma.
Ståndrätt, en domstol, som vid krig
el. andra utomordentliga tillfällen
sammankallas för att omedelbart rannsaka
och döma svårare förbrytelser. En av
S. avkunnad dom går omedelbart i
verkställighet. Ofta dömes till
dödsstraff.
Stån gebro, plats numera införlivad
med Linköping. Vid S. stod 1598 en
avgörande drabbning mellan hertig
Karl och konung Sigismund, i vilken
konungen blev besegrad. Nederlaget
innebar för Sigismund förlusten av
den svenska tronen.
Stångjärn, i stångform hamrat el.
vajsat snUdbftrt järn, 3. användes un-
derstundom liktydigt med smidbart
järn överhuvud taget.
Stångpiska, se Hårpiska.
Stångån, sydsvensk flod. Upprinner
i sydligaste Östergötland, rinner i en
stor båge åt sö. in i Småland, flyter
i nordlig riktning genom sjön
Åsunden i s. Östergötland och utfaller i
sjön Roxen. Längd 185 km.
Ståthållare, under medeltiden
benämning på vissa höga ämbetsmän, vilka
vanligen voro konungens
ställföreträdare i någon del av landet. I
Sverige ersattes denna titel med
landshöv-dingetiteln i regeringsformen av år
1634.
Städjan, fjälltopp i n. Dalarna. Når
1,130 m. ö. h.
Städsel el. städjepenning, en
handpenning, som husbonden enligt
legostadgan skulle erlägga till tjänaren vid
uppgörandet av legoavtalet för att
detta skulle äga bindande kraft.
Stäkeborg, se Stegeborg.
Stäkeholm, se Stegeliolm.
Stäket, se Almarestäket och
Baggens-stäket.
Ställverk. — 1. Se Elektrisk
kraftstation. — 2. S. benämnas inom
järnvägsdriften apparater, med vilkas
tillhjälp växlar omläggas och förreglas
samt signalinrättningar skötas.
Flertalet S. i Sverige äro mekaniska, d. v. s.
drivas med handkraft (i regel utomhus
placerade vevapparater). Även
elektriska S. finnas dock vid vissa större
stationer.
Stämgaffel.
Stämgaffel, en med skaft försedd, i
U-form böjd stålstav, som, då dess
skänklar försättas i svängningar, ger
en bestämd ton. Användes dels inom
musiken vid tonangivning och vid
stämning av instrument dels för
vetenskapliga ändamål.
Stämning, se Process.
Stämpelpapper, papper, försett med
offentligt märke, vilket anses
representera en viss penningsumma. Dylika
papper användas av domstolar och
andra myndigheter, som ha att utfärda
handlingar, vilka enligt särskilt
stadgande skola stämpelbeläggas. Ofta
användes emellertid vanligt papper vid
utfärdande av dylika handlingar,
vil-ket i stället förses med s. k.
belägg-ningsstämplar. Ex. på enskilda
handlingar, som skola stämpelbeläggas*
äro: aktiebrev, köpebrev och andra
handlingar, innefattande överlåtelse av
fast egendom samt äktenskapsförord.
Arvs- och gåvoskatt uttaga^ medelst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
