Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stringendo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna tid mycket på resor. Han
sysslade en hel del med
alkemis-tiska experiment. Tidtals var han
knappast normal. Han ansåg sig
förföljd, hyste ångest för obekanta
makter etc. En del arbeten från denna
tid, Inferno, Till Damaskus
m. fl., bära tydligt prägel av bristande
sinnesjämvikt. S. skrev sedermera
flera historiska skådespel, bland andra
Gustav Vasa ocli Erik XIV.
Dödsdansen är en skakande
äktenskapstragedi. S. skrev vidare
sagospelet Svanevit och det på
folkmotiv byggda skådespelet
Kronbruden. Hans dragning åt mystik kom
honom denna tid (kring 1900) att se
kristendomen i ett mera försonande
ljus. I början av 1900-talet utgav
S. Svarta fanor, en
nyckelroman med våldsamma anfall på
kända personer, av vilka en del
hörde till författarens vänner. Boken
blev inledningen till en del skrifter,
vilka invecklade honom i en våldsam
polemik med Heidenstam, Sven Hedin
m. fl. S. intog nu en mera klart
radikal politisk ståndpunkt från att
förut särskilt under påverkan av
Nietz-sche ha anslutit sig till ett
antidemokratiskt övermänniskoideal. På hans
63-årsdag överlämnades till honom en
insamlad nationalgåva, delvis som
demonstration på grund av hans
partitagande delvis som hyllning för hans
författarskap.
S: s styrka var hans vakna kritik
och kärlek till sanningen, sådan han
såg den. Hans svaghet var hans
oförmåga att vid sitt sanningssökande
frigöra sig från personliga känslor. Hans
omdöme var ibland bristfälligt; hans
förmåga att intensivt skildra
känslobetonade konflikter var däremot
överlägsen. Få ha som han kunnat ge
egg åt hatet och klang åt vreden. En
överlägsen naturlig formtalang och en
kärv humor gjorde hans framställning
intresseväckande, även om han dä och
då vårdslösade det formella. Som
dramatisk diktare är han utan jämförelse
vår främste, och det är framför allt
som sådan han slagit igenom i
kulturländerna. Speciellt i Tyskland har han
efter kriget blivit mycket uppskattad.
Hans sönderslitna och oroliga ande
har här särskilt funnit gensvar hos
efterkrigstidens till bristning spända
nerver.
Stringendo [-dsjen’då], mus., med
tilltagande hastighet.
Stringens’, följdriktighet. —
Stringent, övertygande, bindande.
Stripa, järnmalmsfält i Örebro län.
En i maj 1925 där utbruten strejk gav
anledning till konflikter rörande
tolkningen av de direktiv, som riksdagen
fastställt för
arbetslöshetsunderstöden. Då riksdagens majoritet intog
en annan ställning än den sittande
socialdemokratiska regeringen, avgick
denna (juni 1926).
Stritar (Iiomoptera) kallas en grupp
insekter. De leva av växtsafter. Hos
Sångstritar (Cicadidco) är
hannen utrustad med ett ljudverktyg.
Den sjuttonåriga cikadan
(C. septendecim) från Nordamerika
är bekant på grund av att larven, som
lever på rötter i jorden, behöver 17 är
för sin fullständiga utveckling. Till
Småstritarna (Cicadellidse) hör
Spottstriten (Aphrophora
spu-maria), vars larv ligger omsluten av
en spottlik vätska, ”grodspott”, som
om sommaren ofta anträffas på
ängsväxter.
Strix, en illustrerad skämttidning,
som grundades 1897 och .redigerades
av Albert Engström till 1924, då den
sammanslogs med Söndagsnisse till
tidningen Söndagsnisse-Strix.
Strof, en grupp versrader, som bilda
ett rytmiskt helt. Den fyrradiga S. är
den vanligaste formen.
Strofanti’n, ett ämne, som erhålles
från Strofanthusarter, vilka
förekomma i tropiska trakter av Afrika och
Asien. S. användes som upplivande
medel vid hjärtsvaghet.
Strom’boIi, ö bland de Lipariska
öarna, belägen n. om Sicilien. Har en
ständigt verksam vulkan, vilken när
926 m. ö. h.
StronMium, med kalcium och barium
besläktad, sällsynt metall. Kem.
tecken Sr. • Atomvikt 87.6. S.-nitrat
[Sr(N03)2] användes i
fyrverkerikonsten för att åstadkomma röd eld.
Struensee [stro’ense], J. F., 1737—72,
dansk statsman. S., som till yrket var
läkare, omfattade ivrigt de
encyklope-distiska lärorna. 1768 blev han
livmedikus hos Kristian VII och f. å.
etatsråd. Han vann ett oinskränkt
inflytande över den sinnessvage
konungen och blev snart drottningens älskare.
Efter att 1771 ha utnämnts till
gehei-mekabinettsminister regerade S.
enväldigt Danmark till 1772,. då S., som
blivit allmänt impopulär, störtades
genom en av änkedrottningen ledd
sammansvärjning, häktades och
avrättades. S. hade under sin
regeringstid hunnit genomföra ett flertal
reformer i frisinnad anda.
Stru’er, stad vid Limfjorden,
Jylland, Danmark. 4,700 inv. God hamn.
Från Oddesund, n. om staden, leder en
ångfärja över Limfjorden.
Struktu’r, inre byggnad. Inom
geologin betecknar S. en bergarts av de i
densamma ingående mineralkornens
form, storlek och anordning bestämda
utseende. Exempel på S. äro:
grovkornig, finkornig, medelkornig, porfyrisk,
skiffrig, stänglig, band- och
fluidal-(el. flyt-) struktur, kataklas- (el,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
