Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storcirkel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brytning med moderlandet och genom
frihetskriget lössleto sig de
nordamerikanska kolonierna utom Canada från
S Under 1700-t. förvärvade S. ett allt
kraftigare inflytande i Ostindien. Den
brittiska handeln utvecklades alltmer
och under ISOO-t. fingo städerna som
industricentra en alltmer ökad
betydelse, som dock ej motsvarades av
deras politiska inflytande. De
långvariga striderna mot Napoleon i
slutet av 1700-t. och början av 1800-t.
hade förstört statsfinanserna. Dessa
faktorer orsakade ett allmänt
missnöje med styrelsen, vilket tog sig
uttryck i krav på en parlamentsreform.
Efter hårdnackade politiska strider
infördes 1832 en ny författning,
vilken starkt inskränkte den gamla
aristokratins inflytande och gav
medelklassen större politisk makt. Under
drottning Victoria, 1837—1901, or>
ganiserades kolonialväldet allt fastare.
Gladstone genomdrev en hel del
reformer i liberal anda. Tvistigheter
med Irland uppstodo i slutet av 1800-t.
och fingo en elakartad karaktär och
frågan om Home Rule blev under
1900-1, brännande. Världskrigets
utbrott sköt emellertid för. en tid
denna fråga åt sidan. Arbetarna
organiserades till ett politiskt parti under
början av 1900-t. Boerkriget, 1899—
1902, säkerställde S: s inflytande i
Sydafrika. Victoria efterträddes av
Edvard VII (1901—10), vilken i sin tur
efterträddes av Georg V. Om S:s
deltagande i världskriget se Världskriget.
Efter detta har S. genomgått svåra
skakningfir på det sociala området,
framkallade av en svår kristid med
utbredd arbetslöshet. Konflikten med
Irland blev dessutom åter akut och
medförde erkännandet av Irland som
självständig dominion 1922.
Nationella rörelser i Indien och Egypten ha
ävenledes under senare år berett
svårigheter.
Storcirkel, den cirkel, som erhålles,
när ett plan, som går genom
medelpunkten av en sfär, skär dess yta. En
longitudcirkel är en S.
Storfjärilar, se Fjärilar.
Storfurste, en inom vissa land
(Ryssland, Siebenblirgen) brukad hög
furstetitel. De icke regerande
medlemmarna av det ryska kejsarliuset
kallades S.
Stor-Greklaml kallades under
forntiden det nuvarande Kalabrien och
sedermera hela Syditalien med Sicilien,
vilka områden i stor utsträckning
koloniserades av greker.
Storhertig:, titel på furste med rang
mellan konung och hertig. Titeln har
företrädesvis förekommit i Italien,
Tyskland och Österrike.
Storhet, se Tal.
Storhjärnan, se Hjärna..
Vita storkar.
Storkfåglar (Ciconiidse), fågelfamilj,
tillhörande vadarnas ordning. S. äro
stora vadare med kraftig, kägellik,
rak näbb. Vita storken (Ciconia
alba) är vit utom på vingarna, som
delvis äro svarta. Näbb och ben äro
röda. Den finnes numera sällsynt i
Skåne och Halland. Fridlyst
flyttfå-gel.
Storlien, järnvägsstation på
jämtländska tvärbanan, v. om Östersund.
Gränsstation mot Norge.
Högfjälls-pensionat.
Storlom, se Lommar.
Storm, vind, vars styrka i Beauforts
vindskala angives med siffran 10.
Stormakt kallas en stat, som genom
inre och yttre maktställning spelar en
särskilt betydande roll i
världspolitiken. Före världskriget uppgick
antalet erkända stormakter till åtta:
Storbritannien, Frankrike, Förenta
Staterna, Tyskland, österrike-Ungern,
Ryssland, Italien och Japan.
Stormarnas udde, se Goda
Hoppsudden.
Stormccntra, oväderscentra, se
Lufttryck.
Stormfågelsläktet (Procellaria)
tillhör familj stormfåglar och utmärkes
av avrundad stjärt och näbb av
huvudets längd. Stormfågeln (P.
glacialis) förekommer i
polartrakterna. Den är ovan gråblå, under vit.
Stormfåglar (Procellariidfe), en
fågelfamilj, som har i spetsen böjd
över-näbb, förkrympt baktå och främre
tärna förbundna med simhud. De leva
på havet oftast långt från kusterna.
Hit höra albatross, stormfågelsläktet,
storm svalor och liresläktet.
Stormhattsläktet (Acoijitum),
växtsläkte hörande till familj
Ranuncu-laceze. S. omfattar fleråriga örter,
som ha lianddelade blad och
lijälm-formade blommor. Flera arter odlas
som prydnadsväxter. Jfr Aconitin.
Stormklockan, veckotidning, grundad
1908 i Stockholm, organ för Social-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
