Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åskådning. Han strävade särskilt
efter praktisk levnadsvisdom och
betonade härvid betydelsen av en riktig
insikt; blott den handlar orätt, som ej
vet det rätta. Till en viss grad föll
S. tillbaka på mystiska föreställningar,
på en inre stämma, som säger oss, vad
som är rätt el. orätt (Daimonion).
Berömd är S:s metod att,
framhållande att han ingenting vet, gå med pä
motståndarens åsikter för att sedan,
genom att utveckla deras
konsekvenser, påvisa deras orimlighet pä ett
ofta överlägset ironiskt sätt. S:s
idealitet, personliga ärlighet o«h
anspråkslöshet göra honom till en av
människosläktets ädlaste gestalter.
Sol, se Kolloider.
Sola’rkonstanten, den värmemängd,
som solen utsänder till en viss ytenhet
på en viss tidsenhet. Man plägar ange
den såsom den högsta uppvärmning,
som en kbcm. vatten med en kvem.
yta genom solens inverkan kan erfara
på en minut, och som uppgår till
inemot 30° C. Jfr Insulation.
SoIa’r-plex’ussIag, i boxning ett slag
mot buken, vilket medför en ökad
blodtillströmning till bukorganen.
Härigenom minskas blodtillströmningen
till hjärnan, vilket i sin tur medför,
att personen svimmar. S. är ett
vanligt knockoutslag. .
So’laväxel, se Växel.
Solbad, behandling med direkt
solljus, användes särskilt i högfjäll mot
tuberkulösa åkommor. S. brukas även
som allmänstärkande medel. Man kan
ersätta solljuset med finsenljus och
till en viss grad även med ljus från
kvartslampa. Det senare ljuset
saknar dock ljus av vissa våglängder, som
finnes i solljus.
Solblindhet, skada på näthinnan,
särskilt i området för det tydliga
seendet, vilken orsakas av för starkt solljus.
S. medför nedsatt synförmåga för
kortare el. längre tid, ibland för hela
livet. Särskilt ofta ådraga sig
människor S. vid solförmörkelse. Jfr
Snö-blindhet.
Solbränna. Stark solbelysning
framkallar rodnad, hetta och klåda samt i
svårare fall biåsbildning. Därefter
•följer avfjällning och mörkfärgning av
huden, vilken senare kallas S.
Ret-ningssymtomen behandlas som vid
brännskador. S. kan även uppstå utan
retningsstadium genom upprepad
inverkan av solljus.
Sold, den avlöning, som fordom
utdelades åt krigsmannen (soklnären el.
soldaten). Även befälet erhöll S.
Namnet har senare utbytts mot
avlöning el. dyl.
Soldatesk’, sammanrafsat, tygellöst
krigsfolk.
Soldatkejsare, se Militär kejsare.
Soldygn, se Dygn.
Soldyrkan förekommer hos mänga
folk och var särskilt vanlig i
österlandet i forntiden. Hjul användes som
symbol för solen, liksom även
en-eggade el. dubbeleggade yxor. Yxan
betraktas nämligen som symbol för
blixten, vilken i sin tur ansågs
härstamma från solen. I nordliga
trakter firades solens födelse särskilt vid
vintersolståndet (midvinterblot). I
sydligare trakter ansågs däremot
solen födas vid vårdagjämningen.
Solen, medelpunkten och den största
himlakroppen i vårt solsystem, har en
genomskärning av 1,390,000 km. el. 109
gånger jordens el. omkring 4 gånger
månens avstånd från jorden. S:s
täthet är % av jordens och massan 333,000
gånger jordens. Tyngdkraften är 28
gånger större än på jorden. Jordens
avstånd från S. är 150,000.000 km. S.
roterar kring en mot ekliptikans plan
tillnärmelsevis vinkelrät axel,
rotationen är något långsammare vid
solekvatorn (25 dygn) än vid polerna (37
dygn); S. kan således ej vara en stel
kropp utan är flytande el. gasformig.
Temperaturen på S:s yta är omkring
6,000°. S:s yta el. fotosfären visar vid
stark förstoring ett knottrigt utseende,
den är ljusstarkast i mitten och något
svagare vid kanterna, vilket beror pä
att solen omgives av en atmosfär, som
delvis absorberar ljuset. Genom
undersökningar med spektroskop av
solatmosfären har man i denna påvisat
en mängd på jorden förekommande
grundämnen. Förutom knottrigheten
på fotosfären visa sig mörka s. k.
solfläckar, ibland synbara för blotta
ögat genom sotat glas. Dessa, vilkas
natur är omstridd, ha i allmänhet en
livslängd av ett par månader. De
uppträda rikligast ungefär vart 31 :e år
och däremellan sparsammare. Jfr.
Sol-fläcksperioder. Vid totala
solförmörkelser visa sig fantastiska
flamliknan-de utskott el. protuberanser utanför
den av månen dolda solranden. Dessa,
som bestå huvudsakligen av glödande
vätgas men också av metaller i
gasform, äro att betrakta som
utström-ningar från det gaslager, lcromosfären,
som närmast omger fotosfären. Vida
utanför dessa mera svåriakttagna
företeelser sträcker sig, synbar för
blotta ögat, solkoronan såsom en matt,
glänsande ljusgård. Denna består
antagligen av fina stoftpartiklar, vilka
antingen utsända eget ljus el.
äter-kasta solens.
Solenhofen, se Solnliofen.
Solenn’, högtidlig. — S o 1 e n n
i-t e’t, högtidlighet, festlighet. — S
o-lennitetssal, festsal.
Solenoi’d, en spiralformigt lindad
ledningstråd, genom vilken flyter en
elektrisk ström. Av S. alstras ett
magnetiskt fält. På grund härav kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
