Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snäckor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Snäckor (Gastropoda), en klass bland
blötdjuren, som i allmänhet har
utdragen ryggsida, omsluten av ett
spiralvri-det skal, inom vilket djuret kan draga
sig tillbaka. S. ha i regel väl utbildat
huvud med ett el. två par tentakler
och ett par ögon. Till S. höra bland
annat lungsnäckor, vingsnäckor,
Pro-sobrancliiata (Purpursnäcka,
Porslinssnäcka) och Opistliobraneliiata, vilka
senare ha mera ursprunglig byggnad
(en del arter sakna skal).
Snällpress, se Tryckpress.
Snäppsläktet (Totanus) hör till
va-darfåglar. De ha smal, spetsig näbb
med inböjda kanter samt höga ben.
Flera arter leva på sumpiga ställen.
Bland dessa märkas
Skogssnäp-pan (T. ochropus), som på översidan
är mörkbrun, undertill vit, och R ö
d-benan (T. calidris), som ovantill är
brungrå, undertill vit med mörka
fläckar.
Snärp, en hinnartad utväxt på
gräsens blad, som finnes på gränsen
mellan slidan och skivan.
Snö. När luftens fuktighet utfälles
vid temperatur under 0°, sker det i
form av små iskristaller, nålformiga el.
stjärnformigt grupperade i sexuddiga
mönster, vilket sammanhänger med att
isen kristalliserar i hexagonala
systemet. Under nedfallandet, särskilt vid
milt väder, baka dessa ihop sig till
större flingor och flockar.
Snönederbördens storlek mätes efter dess
smältning och anges i vattenliöjd.
Snöalger, i arktiska och alpina
trakter på snön levande alger, som i större
mängd kunna färga snön röd, grön el.
gulaktig. Den vanligaste arten är
Chlamydomonas nivalis.
Snöblindhet orsakas av starkt
solljus, särskilt av de ultravioletta
strålarna, vilka reta ögonlocken och ögats
bindehinna. För att skydda mot S.
bäras mörka glasögon. Jfr även
Sol-blindliet.
Snöbollsbusken (Viburnum opulus f.
sterilis) hör till familjen
Caprifoll-acese och är en kultiverad form av
skogsolvon (Viburnum opulus). Den
har klotformiga blomsamlingar och
alla blommor könlösa.
Snöbärsbusken (Symplioricarpus
ra-cemosus) hör till familjen Caprifoliacese
och är en hos oss ofta odlad
prydnads-buske. Den hör hemma i Nordamerika.
S. har små ljusröda blommor i klase,
äggrunda, något flikiga blad och
snövita bär. Den förvildas lätt genom
rotskott.
Snödroppe (Galanthus nivalis) är en
liten lökväxt, på vars stängel
utvecklas en enda vit blomma. S. hör
hemma i mellersta och s. Europa. Den
blommar vid tiden för snösmältningen
.och är en vanlig prydnadsväxt hos
0§Bi
Snögräns, den höjdlinje, ovanför
vilken snön ej hinner bortsmälta under
sommaren. S. beror huvudsakligen av
temperaturförhållandena och
nederbördens riklighet och fördelning. Den
ligger i allmänhet högre på lägre
breddgrader och inne i kontinenterna än pä
högre breddgrader och nära hav. Den
ligger också högre på en bergskedjas
inre än på dess yttre, mo.t havet vända
sida. S. ligger på t. ex. Sarjekfjällen
1,300 m. ö. h., Dovre 1,600 m. ö. h.,
Ivilimandjaro och Chimborazo 5,000 m.
ö. h., Atacama 6,000 m. ö. h.,
Eldslandet 1,200 m. ö. h.
Snöhättan, fjälltopp på Dovrefjäll,
Norge. Når 2,300 m. ö. h.
Snöklocka (Leucojum vernum), en
lökväxt med hängande, vita blommor,
vilken odlas som prydnadsväxt. Den
blommor tidigt på våren.
Snöloppor, se Hoppstjärtar.
Snöripa, vanligt namn på dalripan.
Se Ripsläktet.
Snörpvad, se Fiskredskap.
Snöskata el. björktrast (Turdus
pilaris), fågel, hörande till Trastsläktet.
Huvudet och övergumpen äro askgrå
och ryggen är kastanjebrun. Den är
allmän över hela vårt land. S. är
vanligen ej flyttfågel utan livnär sig om
vintern av rönnbär, enbär o. dyl.
Den häckar ofta i kolonier. S. är
särskilt vanlig i fjällens björkregion.
Snösko el. truga, ett slags sko,
förfärdigad av läderremmar el. dyl.,
flätade mellan böjda vidjor i syfte att
åstadkomma stor bäryta.
Snöskred, se Lavin.
Snösparv (Plectrophenax nivalis),
fågel, hörande till tättingarnas
ordning. Den är med sin vackra, vita och
svarta dräkt utmärkande för
polarländerna. Hos oss häckar den endast på
de högsta fjällryggarna, men om
hösten drar den söder ut och träffas dä
i våra sydliga landskap. Den är släkt
med lappsparven.
Soaré, aftonsamkväm, dramatisk el.
musikalisk aftonunderhållning.
Sobat, en av Nilens bifloder från
höger. Uppkommer av flera källfloder
på v. sluttningarna av Abessiniens
högland.
So’bel, se Mårdsläktet.
Sober, måttfull, enkel, nykter.
Sobriquet [såbrike’], fr., öknamn,
vedernamn.
Sociala meddelanden, en av
socialstyrelsen utgiven tidskrift, som
innehåller redogörelser för av socialstyrelsen
utförda statistiska undersökningar, för
den sociala lagstiftningen och för
in-och utländska undersökningar, vissa
månatliga statistiska uppgifter m. m.
Sociala rådet, en
sakkunniginstitution, som har till uppgift att biträda
socialstyrelsen med avgivande av [-ytt-r{i]ir]en-] {+ytt-
r{i]ir]en+} och förslag i till S, hänskjutna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
