Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sachs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öbågens fortsättning i n. 76,000 kvkm.
S. delen av S. tillhör Japan.
Huvudnäringen är där fiske. N. delen av ön,
som tillhör Ryssland, besattes av
japanerna år 1920. Den har nu
återlämnats, japanerna ha emellertid
utverkat vittgående koncessionsavtal
rörande dess rika kol- och oljefyndig-
Sachs [sax]. — 1. Hans S., 1494—1576,
tysk skald, skomakare i Niirnberg, där
han tillhörde mästersångarnas
”sängskola”. S. utövade ett vidsträckt
författarskap ; förutom religiösa
reforma-tionssånger författade S. även
berättelser, fastlagsspel och skaldestycken. Med
sin naivt medryckande och samtidigt
djupa diktning intager S. ett av de
främsta rummen i 1500-t :s tyska
litteratur. — 2. J. v. S., 1832—97, tysk
botanist, en bland grundläggarna av den
moderna växtfysiologin.
Sachsare [sax’are], germansk
folkstam vid Nordsjökusten, vilken
företog härnadståg mot Galliens och
Bri-tanniens kuster. Vid mitten av 400-t.
medverkade de jämte angler och jutar
till Britanniens erövring. På 500-t.
blevo S. den förnämsta stammen i
Nordtyskland och utbredde sig åt s.
och v., men deras rike erövrades mot
slutet av 700-t. av Karl den store. På
900-t. utgjorde Sachsen ett av de fem
stamhertigdömena i Tyskland. 1180
upplöstes hertigdömet Sachsen, men en
del av landet jämte titeln övergick till
Bernhard av Askanien. Detta, det s. k.
yngre hertigdömet Sachsen, uppdelades
1260 i (Sachsen-)Lauenburg* och
(Sach-sen-)Wittenberg*, vilket senare tillföll
huset Wettin (jfr Sachsen).
Sachsen [sak’sen]. — 1. Stat i
för-bundsrepubliken Tyska riket, belägen
omkring Elbe, n. om Erzgebirge. 15,000
kvkm., 4.9 milj. inv. Europas tätast
befolkade stat. Huvudstad Dresden,
600,000 inv. — S. är till övervägande
del ett bergland, vilket i n. övergår i
det nordtyska låglandet. På grund av
den stora rikedomen på sten- och
brunkol är S. en av Tysklands förnämsta
industristater med ytterst mångsidig
industri. Bland viktigare
industrigrenar märkas textil-, maskin- och
metallindustri, porslins- och glasindustri,
pappersindustri, bokbinderier och
boktryckerier (Leipzig) samt tillverkning
av musikinstrument. Viktigaste
industristäder äro Leipzig, Dresden och
Chemnitz. — 2. Preussisk provins,
belägen omkring Elbes mellersta lopp nv.
om S. 1. 25,000 kvkm., 300,000 inv. S.
är Preussens bördigaste provins.
Omfattande odling av sockerbetor
bedri-ves. S. är centrum för Tysklands
sockerindustri. — Historia. De
områden, som motsvara nuvarande S.,
beboddes ursprungligen av germanska
stammar. Under 600-t. översvämmades
emellertid dessa områden av slaviska
stammar men blevo från och med
900-t. åter germaniserade. 1423 kom
det dåvarande hertigdömet S. under
markgreven Fredrik av huset Wettin,
vilken erhöll kurfurstlig värdighet.
Under 1400-t. delades de kurfurstliga
besittningarna på två linjer. Den
er-nestinska linjen erhöll det egentliga
kurfurstendömet (det forna
hertigdömet) S. Den albertinska linjen fick
bland annat markgrevskapet Meissen
samt n. delen av Timringen. Hertig
Mo-rits av den albertinska linjen råkade på
1540-t. i strid med sin syssling, kurfurst
Johan Fredrik. I förbund med kejsar
Karl V besegrade han Johan Fredrik
(se Schmalkaldiska kriget) och
fråntog honom en stor del av hans
besittningar, främst det egentliga
kur-landet, med vilket följde den
kur-furstliga värdigheten. Hädanefter var
den albertinska linjen den politiskt
mest betydande. Under trettioåriga
kriget slöt sig S. först till de
kejserliga men tf&ngs att för en tid övergå
till Sverige (1631—35), varefter
kurfursten åter anslöt sig till kejsaren.
1697 valdes kurfurst Fredrik August
till Polens konung under namn av
August II och härmed grundades en
personalunion mellan Polen och S.,
vilken varade i 66 år. Under sjuåriga
kriget utsattes S. för en långvarig
preussisk ockupation men förlorade
intet landområde. Efter att ha
besegrats av Napoleon vid Jena 1806 slöt
sig S. till Frankrike. S. å. antog
kurfursten titeln konung av S. På
Wienkongressen måste den saxiske
konungen avstå tre femtedelar av sina
länder till Preussen. I 1866 års krig
mellan Österrike och Preussen ställde
sig S. på Österrikes sida. En preussisk
armé inryckte i S., som ställdes under
preussisk, militärförvaltning. Samma
år beslöts, att S. med oförminskat
område skulle inträda i Nordtyska
förbundet. S:s vidare historia
sammanfaller med Tysklands historia.
Sachsen-ATtenburg; [sak’sen-], förr
hertigdöme i Tyska riket. 1,300 kvkm.
S. utgör numera en del av republiken
Thiiringen.
Sachsen-Ko’bnrg;-Go’tha [ sak’sen J,
förr hertigdöme i Tyska riket, beläget
på Thiiringerwald, bestående av
S.-Ivoburg och S.-Gotha, tillsammans
1,900 kvkm. Sedan 1920 utgör
S.-Ko-burg en del av Bayern, under det att
S.-Gotha har uppgått i republiken
Thiiringen.
Sachsen-Meiningen [sak’sen maj’-],
förr hertigdöme i Tyska riket. 2,400
kvkm. Sedan 1919 utgör S. en del av
republiken Thiiringen.
Sachsen-Weimar [sak’sen vaj’-], förr
tyskt storhertigdöme, 3,600 kvkm.
Uppgick 1919 i republiken Thiiringen.
Tidens Lexikon.
(8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
