Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyköpingsån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nysilver, en legering av koppar (50—
70%), zink (20—30 %) ocli nickel (10
—25 %) understundom med smärre
tillsatser av andra metaller såsom
bly, tenn och kobolt. N., oftast
försilvrat, användes i stor utsträckning
till husgeråd, prydnadssaker m. m.
Alpacka är ett slags N. med tämligen
hög nickelhalt.
Nyslott (Savonlinna). — 1. Stad i
Savolaks, s. Finland, i centrum av ett
vitt förgrenat sjösystem, mellan
Hau-kivesi och Saimasjön. 4,500 inv.
Biskopssäte i Ny slotts stift. Turist- och
badort. — 2. Gammalt fäste på
Kyrön-saari holme i Kyrönsalmi sund,
Savolaks, Finland. N. var i egenskap
av gränsfästning utsatt för upprepade
belägringar under krigen mellan
Ryssland och Sverige. På 1860-t.
förvandlades slottet genom tvenne eldsvådor
till ruiner. N. är nu ett av Finlands
märkligaste fornminnen.
Nystad (Uusikaupunki), stad i ö.
Egentliga Finland på Finlands
västkust. 4,300 inv. Utmärkt hamn.
Historiskt bekant genom freden i N.
1721, vilken avslutade den stora
ofreden. Sverige avträdde Livland,
Estland, Ingermanland och en del av
Karelen.
Nysted, stad på s. Lolland, Danmark.
1,G00 inv.
Nyström. — 1. Anton N., f. 1842,
läkare och författare, som i talrika
skrifter företrätt en kulturliberal
ståndpunkt. N. grundläde 1880
Arbetarinstitutet i Stockholm och var
dettas föreståndare till 1908. — 2. J. F.
N., 1855—1918, svensk historiker och
politiker, ledamot av första
kammaren 1899—1911 och 1916—1918, av andra
kammaren 1912—1914. Utom riksdagen
var N. politiskt verksam inom den
svenska högerns riksorganisation,
Allmänna valmansförbundet.
Nyström-Stoopendahl, Jenny, f. 1854,
svensk konstnärinna, främst verksam
som illustratör av barnböcker o. dyl.
Nyx, nattens gudinna i den
grekisk-romerska gudasagan, moder till döden
och sömnen.
Nåd, se Benådning.
Nådendal (Naantali), stad nära Åbo,
egentliga Finland. 800 inv., Finlands
minsta stad. Havsbad. Staden
uppkom. på 1400-t. omkring ett här byggt
birgittinkloster.
Nådens ordning, ett schema, enligt
vilket den ortodoxa, lutherska
teologin ansett omvändelsen försiggå,
härvidlag särskiljande kallelsen,
upplysningen, omvändelsen, nya födelsen,
rättfärdiggörelsen, helgelsen el.
förnyelsen och i ett kommande liv
här-liggörelsen.
Nådår, ett slags pension, som
lämnas änkor efter präster därigenom, att
de tillåtas åtnjuta den avlidnes löne-
förmåner ett år räknat från och med
den första maj, som infaller närmast
efter dödsfallet.
Nåltelegraf, se Telegrafi.
Näbbdjur, se Kloakdjur.
Näbbgädd.däktet (Belone), fisksläkte
med näbblikt förlängda käkar.
Omkring 50 arter från tropiska och
tempererade hav. Hos oss finnes
Vanliga näbbgäddan (B. vulgaris),
som förekommer i stim vid västkusten,
i Öresund och s. östersjön. Ätlig. Dess
ben ha grön färg.
Näbbmöss (Soricidse), familj inom
insektätarnas ordning (Inseetivora),
små arter med lång nos och svans.
De ligga ej i vinterdvala. Hit hör
bland annat Allmänna
näbbmusen (Sorex vulgaris), som är vanlig
i hela Sverige och har 65 mm. lång kropp
och omkring 40 mm. lång svans.
Dvärgnäbbmusen (S. pygmgeus)
har 53 mm. lång kropp och 40 mm. lång
svans. Är det minsta däggdjur n. om
Alperna och finns i hela Sverige.
Vattennäbb musen (Crossopus
fodiens) är allmän i hela vårt land
vid både sött och salt vatten. En
näbbmus (Crocidura etrusca) från
Kaukasus och Medelhavsländerna är
det minsta bland alla nu levande
däggdjur. Kroppens längd är 35 mm.
och svansens 25 mm.
Näbbnagel, se Andfåglar.
Näcken, ett sagoväsen, som bor i
vattendrag och med sitt. förtrollande
spel lockar människor till sig, så att
de drunkna.
Näckens polska, namn på flera
svenska folkmelodier, av vilka den mest
bekanta är den, till vilken A. A.
Af-zelius skrivit dikten ”Djupt i havet
på demantehällen”.
Näckrosor höra till familjen
näckrosväxter (Nymplifeacege), som är släkt
med smörblomfamiljen. I vårt land
finnes bland annat den Vita
näckrosen (Nymplifea alba), vilken har
den största blomman av alla svenska
växter. , Kronbladen övergå
småningom inåt i ståndare. Vanlig är också
den Gula näckrosen (Nuphar
lu-teum). De varmare länderna ha att
uppvisa många släkten och arter, ofta
med stora och utomordentligt vackra
blommor. Berömda äro
Lotusblommorna (Nymphsea lotus och N.
cse-rulea) från Nilländerna och
”näckrosornas drottning” (Victoria regia)
från tropiska Sydamerika. Bladen hos
den sistnämnda kunna bli 3 m. i
diameter.
Näktergalen (Luscinia luscinia)
tillhör familj Turdidse bland tättingarna.
Den är känd för sin utomordentligt
vackra sång. Gråbrun med vit strupe
och vitaktig undersida. N.
förekommer i s. Sverige. Se Bil. Fåglar I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
