- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1753-1754

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederbördsmätare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Himalaja och utgör 23 meter, medan
den normala årsnederbörden på
samma plats är 12 meter. Största
regnmängd på en dag är 1 meter, ungefär
dubbelt så mycket som den ordinära
årsnederbörden i vårt land. I vårt
land når årsnederbörden sina högsta
värden i de västliga fjälltrakterna,
där den uppgår till 1- à 2,000 mm.
samt i sv. Sverige med 600—700 mm.
Minsta värdena, under 400 mm., når
den i n. inre Norrland; även ö.
kusttrakterna med Öland och Gotland ha i
allmänhet låg årsnederbörd. Jfr även
Luftfuktighet.

Nederbördsmätare, se Nederbörd.

Neder-Kalix, sågverkssamhälle vid
Kalix älvs utlopp i Bottniska viken,
Norrbotten. Sågverksplats.

Nederlag, magasinering av införda
varor enligt fastställd ordning, varvid
endast 1 % av tullbeloppet erlägges.
Resten betalas, när varorna avhämtas
för inhemsk förbrukning.

Nederländerna, efter sina viktigaste
provinser även kallat Holland,
konungarike i v. Europa, beläget utmed
Nordsjön, i ö. gränsande till Tyskland,
i s. till Belgien. 34,200 kvkm., 7,100,000
inv. N. är helt och hållet ett
lågland. Det sanka men bördiga
kustlandet, marsklandet, har i historisk tid
haft större utsträckning än nu. De
utanför N. belägna Friesiska öarna
voro ännu vid vår tidräknings början
förbundna med fastlandet. De största
landförlusterna skedde mellan
1100-och 1400-t., under vilken tidrymd
omkring 9,000 kvkm. torde ha gått
förlorade genom havets översvämningar.
Genom indämningar och
torrläggningar av havsområden har man
emellertid på senare tid i stor utsträckning
lyckats återvinna landområden, sedan
1500-t. ej mindre än omkring 4,000
kvkm. FÖr närvarande pågår
torrläggning av den stora, grunda
havsviken Zuiderzee, varigenom omkring
2,100 kvkm. ny mark beräknas
utvinnas. För närvarande ligger omkring
14 av N: s yta under havets
medelnivå och skyddas för översvämning
dels genom sanddyner, dels genom
skyddsvallar. ö. delen av N. upptages
till stor del av hedar, vilka blott
kunna användas till betesmarker. Även
mossar ha här stor utbredning. De ha
i stor utsträckning genom avvattning
gjorts odlingsbara. N. genomflytes av
trenne floder, Rhen, Maas och Schelde,
vilka utmynna i Nordsjön och bilda
ett vidsträckt sammanhängande
deltaområde. Klimatet är ett fuktigt
kustklimat. — Åkerbruket är mycket
välskött. Utom sädesslagen odlas i
stor skala olika industriväxter
(sockerbetor, lin). Åkerbrukets
avkastning är emellertid ej tillräcklig för
landets behov. Trädgårdsodlingen

frambringar dock alster till export
(blomsterlökar). Boskapsskötseln
(nötkreatur, får, svin) är ett synnerligen
viktigt näringsfång. I Nordsjön
bedrives fiske, särskilt sillfiske.
Huvudnäringarna, handel och sjöfart,
gynnas av N: s fördelaktiga läge mellan
det tyska industriområdet och havet.
Importens värde var år 1925 2,455 milj.
gulden, exportens 1,808 milj. gulden.
1 gulden = 100 cent = 1.50 kr. Den inre
handeln främjas genom de goda
sam-färdslederna (floderna och ett rikt
utvecklat järnvägs- ocli kanalnät).
Den största handelsomsättningen har
N. med grannländerna, U. S. A. och
sina kolonier (i Ostindien, se
Nederländska Ostindien, och i Västindien, se
Guayana, Curagao). De viktigaste
handelsstäderna äro Amsterdam och
Rotterdam. Då N. i stort sett saknar
skog och mineraltillgångar, äro
skogsbruk, bergsbruk och industri föga
betydande. Viktigaste industrigren är
livsmedelsindustrin. N. är en inskränkt
monarki. Folkrepresentationen
utgöres av en riksdag, generalstaterna, på
två kamrar, första kammaren med 50
ledamöter, valda på 6 år genom
indirekta, proportionella val, och andra
kammaren med 100 ledamöter, valda
på 3 år genom direkta, proportionella
val. Både män och kvinnor äro
valbara och röstberättigade. Rösträtt
erhålles vid fyllda 23 år. Verkställande
makten utövas av konungen genom

10 statsråd. N: s huvudstad är Haag.

— Historia. Då Caesar år 57 f. Kr.
företog ett fälttåg till N., beboddes
det av rent germanska stammar
(ba-taver, friser) samt av med germaner
uppblandade keltiska stammar
(belgier). Vid 200-t: s slut inträngde de
saliska frankerna i landet och intogo
de s. och mellersta delarna. Friserna
i förening med de inträngande
saxarna bevarade en tid sin självständighet,
tills Karl den store införlivade N.
med det frankiska riket. Efter dettas
delning kom större delen av N. i
Tysklands ägo, medan den mindre delen
införlivades med Frankrike. Under
medeltiden utvecklades i N. starka
feodalstater (Brabant, Flandern,
Holland m. fl.). De nederländska
städerna, . särskilt de flandriska, nådde en •
kraftig såväl politisk som kulturell
maktutveckling. Under 1100-t.
började benämningen ”Nederländerna”
användas. De nederländska
feodalstaterna kommo mot slutet av 1300-t. och
början av 1400-t. under det hertigliga
huset Burgund, en gren av den
franska kungaätten. Under burgundernas
styrelse utvecklades N. till en stark
och enhetlig stat. Mot slutet av 1400-t.
kom N. genom gifte i liabsburgarnas
ägo. Under Karl V: s styrelse erhöll
N. ett storartat materiellt uppsving.

Tidens Lexikon.

56

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0913.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free