Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marodering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marode’ring, lösa soldathopars
plundringar för att erhålla livsmedel. —
M a r o d ö’r, deltagare i M.
Marokäng’, en av get- el. fårskinn
framställd lädersort med färgad och
krusad narvsida.
Ma’ros, biflod till Theiss från
vänster. Upprinner i Siebenblirgen. Längd
880 km.
Marofce, se Marutce.
Marque’sasöarna, ögrupp i ö. delen
av Polynesien, Stilla oceanen,
tillhörig Frankrike. 1,200 kvkm., 2,500 inv.
De största öarna äro Nukuhiva (482
kvkm.) och Hi vao a (400 kvkm). M.
äro bergiga, skogbevuxna och mycket
bördiga (kokospalmer, brödfruktträd,
oranger, kaffe, socker, tobak m. m.).
Främsta exportvara är kopra.
Marra’kusj, Marocko, stad i Marocko,
belägen vid s. foten av Atlasbergen.
145,000 inv. Tidtals sultanens
residensstad. Talrika gamla moskéer och
palats. Lädertillverkning
(marokäng-läder).
Marryat [mä’rifiet], F., 1792—1848,
engelsk författare, utgav talrika
äventyrsberättelser och sjöromaner (P
e-ter Simple).
Mars, ursprungligen en italisk
naturgud, blev senare den romerske
krigsguden, som sådan motsvarande
grekernas Ares*.
Mars, den fjärde planeten från solen
räknat och -den första utanför
jorden. M: s avstånd från solen är 1%
gånger jordens, dess diameter är
hälften av jordens (massan V» av
jordens), omloppstiden kring solen är
687 dygn. M. roterar kring sin axel
med ungefär samma hastighet som
jorden (24.5 timmar). Planetens axel
lutar mot planetbanans plan liksom
jordens mot ekliptikan, varför även
marshalvkloten genomlöpa olika
årstider under M.-året. På grund av att
M. kretsar utanför jordens bana
uppvisar den ej som Venus och
Merku-rius en fullständig fasväxling. När M.
står i opposition, är den lätt
igenkännlig på sin ljusstyrka och röda färg.
I perihelium är M. föga mer än
hälften så avlägsen från jorden som i
ap-helium, varför ljusstyrkan också är
starkt beroende av varest på banan
planeten befinner sig, när opposition
inträffar. M: s yta är täckt med ljusa
och mörka fläckar, vilka blivit kallade
för länder och hav. Haven synas i
kikaren vara förbundna med varandra
medels rätlinjiga s. k. marskanaler,
upptäckta 1877 av Schiaparelli*, vilka
sedan i fantasin blivit tolkade som
verkliga kanaler, skapade av
marsinnebyggare. Emellertid vill det
synas efter de senaste observationerna,
som om kanalerna och deras
förändringar i huvudsak bero på synvillor.
Tänkbart är dock, att genom vege-
tation mörkfärgade sträckor i vissa
fall ha gett upphov till dessa. Om
M. har en atmosfär, vilket är möjligt,
så är denna mycket tunn. De vita
kalotter, som kunna iakttagas kring
M: s poler, härröra möjligen från
verklig snö men kunna också ha
uppkommit genom direkt rimfrostbildning
på planetens intensivt kalla yta. M.
liar två månar, Pliobos och Deimos,
vilka höra till de minsta kända
himlakropparna med en diameter av
omkring 1 mil. Pliobos, som blott
befinner sig 600 mil från M: s yta,
fullbordar sitt omlopp på 7% timme,
vilket är den kortast kända
omloppstiden i hela solsystemet. Deimos, som
kretsar längre ut, har en omloppstid
av 30 timmar. Astr. tecken d*. Se Bil.
Astronomi II.
Mar Sa’ba, kloster i en öken sö. om
Jerusalem. Deportationsort för munkar.
Marsa’la, stad på Siciliens v. kust.
70,000 inv. Vinhandel.
MarschalF, i marken fastsatt fackla.
M. användes vid
illuminationsanord-ningar.
Mai^schall von Bieberstein [-[bi’ber-stajn],-] {+[bi’ber-
stajn],+} A. H., 1842—1912, tysk
statsman, 1878—81 konservativ medlem av
tyska regeringen, 1890
statssekreterare i utrikesministeriet. M. var
under åren 1897—1912 tyskt sändebud i
Konstantinopel och därefter i London.
Marsehrut, marschruta, den väg, som
en resande el. en trupp har utstakad
för sig, plan för marsch.
Marseille [marsäj’], Frankrikes näst
största stad och viktigaste
hamnstad, belägen vid Medelhavskusten
nära Rliönes mynning. 590,000 inv.
Mycket livlig handel särskilt på
Italien, Levanten och de franska,
kolonierna. Stora skeppsvarv,
maskinindustri, fabrikation av tvål, olja etc.
Universitet. Stora muséer.
Marseljä’sen, fr. La Marseillaise
[marsöjä’sl, franska nationalsången,
skrevs och tonsattes av C. J. Rouget
de Lisle under franska revolutionen.
Marsfältet, en slätt i det gamla Rom,
på vilken den vapendugliga
befolkningen mönstrades vart femte år.
Efter M. ha liknande platser i Paris
och Leningrad uppkallats.
Marshall [ma’sj8el], A., 1842—1924,
engelsk nationalekonom, en av senare
tiders allra främsta. Särskilt kända
äro de åskådningar, han framställt, i
fråga om värdeläran och
prisbildningen.
Mar’shallöarna, ögrupp i
Mikronesien, Stilla oceanen, ö. om Carolinerna,
bestående av en mängd låga korallöar,
vattenfattiga och med tämligen ringa
vegetation (kokospalmer och
brödfruktträd). Export av kopra och fosfat,
ögruppen tillhör numera Japan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
