Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luminös ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sandet är kropparnas sönderbrytande
el. deras gnidning mot varandra.
!Luminö’s, lysande, utmärkt.
Lummerväxter (Lycopodiales) utgöra
numera en tämligen obetydlig grupp
ormbunksväxter, som under gångna
geologiska perioder varit vida
talrikare. Trädartade L. förekomma
talrikt under stenkolsperioden. Viktigast
av nu levande L. är släktet
Lycopo-dium, 1 u m m e r. Lycopodium
omfattar ett flertal arter, som i regel
utmärkas av ofta gaffelgrenad stam
och talrika barr- el. fjällika blad.
Sporerna bildas i njurformiga
spor-gömmen på särskilda blad i
grenspetsarna. De allmännaste arterna av
L. äro L. annetinum och L. clavatum.
De mogna sporerna utgöra ett gult
pulver, nikt, som användes vid
pillerberedning.
Lumphandel. I en förordning den
28 maj 191S äro särskilda
bestämmelser meddelade rörande handel med
begagnade föremål. För att driva
dylik handel fordras särskilt av
vederbörande länsstyrelse (i Stockholm
överståthållarämbetet) meddelat
tillstånd.
IiU’na, romarnas namn på
inångudin-nan, vilken grekerna kallade S e 1
e’-n e. — Alkemistiskt namn på silver.
Lunch [lan’sj], eng., egentligen
brödstycke; lätt måltid mellan frukost och
middag.
Lund, stad nö. om Malmö, sö. Skåne.
24,000 inv. Biskopssäte för Lunds stift.
Universitet med tillhörande
institutioner. Märklig domkyrka, uppförd i
rundbågestil på 1000- och 1100-t.
Metallindustri (Karl Holmbergs mek.
verkstad och armaturfabrik,
mejeriredskap, ångmaskiner), ullspinneri och
väveri, bindgarnsfabrik. L. var
redan på 900-t. stor handelsplats. Blev
efter införandet av kristendomen
ärkebiskopssäte för norden och var länge
den förnämsta staden i det danska
riket.
Lundariket, en av de äldsta och
mäktigaste av de afrikanska
negerstaterna, belägen i det inre av
Sydväst-afrika, omkring en mängd bifloder till
Kongo från s. Ägde bestånd som
självständig stat från 1500-t. in i
3800-1.; numera delat mellan Belgiska
Kongo och Portugisiska Västafrika
(Angola). Bebos av en
åkerbruks-stam, kalunda.
Lundberg:. — 1. Gustaf L., 1695—1786,
pastellmålare, studerade i Paris och
återvände sedan till Sverige, där han
blev sin tids mest framstående
por-trättör. L. var en typisk
rokokomålare. Han hade en högt uppdriven och
ledig teknik, och hans sirligt
behagfulla porträtt äro utförda i läckra,
eleganta färger. — 2. Teodor L., f.
1852, bildhuggare, studerade i Paris
och Italien, direktör för
Konsthögskolan 1911—20. Bland L:s arbeten
märkas grupperna Fosterbröderna,
Vågen och stranden,
marmorstatyerna S: t Georg, Sorg samt
Gunnar Wenn erbergs staty.
L. har även utfört porträttbyster och
porträttmedaljonger.
Lundbohm, Hj., 1855—1926, svensk
geolog och industriman. L:s namn
är i första hand knutet vid
undersökningen och bearbetningen av de stora
lappländska malmfälten.
Lundbye [-by], J. T., 1818—48, dansk
målare, utförde huvudsakligen
landskaps- och djurbilder. L:s konst fick
en avgörande betydelse för danskt
landskapsmåleri, i det han med
bibehållande av den lyriska
naturstämningen på ett verklighetstroget sätt
fick fram det typiskt danska i
landskapsbilden.
Lundeberg:, K., 1842—1911, politiker,
industriman, från 1886 medlem av
första kammaren, där han tillhörde det
protektionistisk-konservativa partiet,
för vilket han senare blev chef. L.
var statsminister och chef för
koali-tionsministären 1905 och ledde
underhandlingarna med Norge under
unions-konflikten.
Lundeg:ård, Axel, f. 1861, författare,
som bl. a. utgivit romaner med
historiska motiv (Struen see).
Lundell, J. A., f. 1851, professor i
slaviska språk i Uppsala 1891—1916.
L. har varit verksam som
språkforskare samt ivrigt sysslat med skolväsen
(bl. a. grundat fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala).
Lundequist-Dahlström, G., f. 1871,
skådespelerska, 1923—24 direktris för
Hälsingborgs stadsteater. L. räknas
som vår främsta tragedienne.
Lundg:ren. — 1. Egron L., 1815—75,
målare, författare, vistades mycket på
resor i s. Europa, besökte Egypten
och Indien och var en längre tid
bosatt i London. Högst nådde L. i sina
realistiska situationsbilder från
gatu-och allmogeliv. Han målade
dessutom landskapsstämningar, stadsbilder
och interiörer samt porträtt. — 2. K.
H. L., f. 1867, journalist, som i sina
kåserier över folkskolläraren och
riksdagsmannen Johannes Bengtzén
träffande skildrat en inskränkt, obildad och
framgångshungrig landsortspolitiker.
Lundqvist. — 1. C. F. L., 1841—1920,
operasångare, anställd vid Kungl.
teatern 1869—1904. L. var populär i vida
kretsar under namn av ”Lunkan”. —
2. Ernst L., f. 1851, författare, som
utgivit talrika förströelseromaner och
översättningar av utländsk
skönlittera-tur.
Lundsberg:s skola, privat läroverk i
Lungsunds socken, Värmland. En stor
del av arbetstiden ägnas åt idrott och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
