Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I N RE
Gobi OKnen
MONGOLIET
JORDOS
lia v et,
[PPONj
. Tsijig-tau.
Gula
Mok/o
li av et
töhama
VAN
-Tåang ” 0
(^tmn-tsou
TSJt-cZNuig-Po Ost-
nqA NJLf Mne siska^
^ezL-tqjaw ‘håvet
losjuna,
0 KveL-
K V> A N G - Sjl
* g
77WL 7 *•&?—^TPort,l HONGKONG ffirj
° .^.nyvf l£KUANG-TCHtfOU-VAN
-^j-Ti e si ska.
h^nant liavet.
Tsjang-sjcL,
1UN6
!Ä?Z7?to7Z, (sT^
JAPAN
OCH
ÖSTRA Kl NA
Skala 1:35 mijj.
psA (Jap)
:j-ncai’
gynnsamma läge ocli folkets
begåvning, flit och fosterländska sinne har
det japanska kejsarriket fått en
betydelse, som ställer det i jämbredd
med de förnämsta nutida
stormakterna och gör det till den främsta i
Orienten. Styrelsesättet är konstitutionellt
(sedan 1889) med ett parlament på
två kamrar; l:a kammaren har 396
medlemmar, dels självskrivna, dels
valda, 2: a kammaren 464 medlemmar,
valda enligt allmän rösträtt med vissa
restriktioner. Den lokala styrelsen, som
väsentligen har finansiell
befogenhet, är uppdelad på ett antal
guverne-ment. Större städer äro Tokio,
huvudstad (2 milj. inv), Osaka (1.2), Kobe
(0.6), Kyoto (0.6), Yokohama (0.4),
Nagasaki (0.2). I-Iuvudreligioner äro
chintoism och buddhaism. Full
religionsfrihet är rådande. Det högre
undervisningsväsendet blir alltmera
organiserat efter västerländskt mönster.
Tokio har det största universitetet.
— Historia. J:s ursprungliga
invånare, ainu, undanträngdes
jämförelsevis sent av de inträngande
japanerna. Ainu ha segt försvarat sig,
och stridigheter ha pågått in på 1800-t.
Först från 400-t. e. Kr. har man säkra
uppgifter om J: s historia. Den
japanska traditionen berättar emellertid
om rikets grundläggande av kejsar
Jimmu 660 f. Kr., men först ett par
århundraden e. Kr. torde riksenheten
ha varit befäst. Befolkningen var
uppdelad på småsamhällen, grundade efter
släktskap. Gemensamma härnadståg
företogs mot Korea, och genom dessa
utbreddes kännedomen om kinesisk
kultur till J. På 550-t. e. Kr. nådde
buddismen J. Från 600-t. gjorde sig
det kinesiska inflytandet alltmera
märkbart på olika områden av
samhällslivet. Kejsaren ansågs äga hela
landet, vilket han lånade till folket
mot skatter och dagsverken. På det
religiösa området besatt kejsaren
överhöghet i egenskap av
solgudinnans (Amaterasu) avkomling.
Politiskt överflyttades dock så småningom
hans makt på de mäktiga kanslererna
el. de högsta buddistiska prästerna.
På 1100-t. ordnades slutligen styrelsen
efter ett feodalt system, i det högsta
makten tillföll ”shogun”, som under
sig hade vasaller, ”daimyo”.
Ridder-skapet slöt sig samman till en sluten
kast med stränga lagar. Kejsarens
överhöghet begränsades till det
religiösa området. På 1500-t. upplöstes
väldet i flera rivaliserande småriken.
Samtidigt trängde europeiska
upptäcktsresande, missionärer och affärs-
Tidens Lexikon
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
