- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1023-1024

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heremitage ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

levde omkring 100 f. Kr., beskriven
fysikalisk apparat. H. består av en
rörligt upphängd kula, från vilken på
vardera sidan utgår ett vinkelböjt rör.
Om en ström av ånga ledes genom
kulan eller vatten uppvärmes till
kokning i densamma, börjar den rotera.
Principiellt åstadkommes rörelsen på
samma sätt som i visSa ångturbiner.

He’ro och ;Lean’der, i den
forngreki-ska litteraturen ett älskande par, som
bodde på var sin sida om
Hellespon-ten. Varje natt sam L. över sundet,
vägledd av ett ljus, som hans älskade
tänt. En natt slocknade ljuset och L.
drunknade. Av sorg dränkte sig då
H. Sagan har upprepade gånger
behandlats i senare litteratur.

Hero’stratos, en av ärelystnad
förtärd grek, som, då lian ej på annat
sätt kunde bevara sitt namn åt
eftervärlden, år 356 e. Kr. uppbrände det
praktfulla Artemistemplet i Efesos.
Efter H. kallas en mindre hedrande
ryktbarhet h e r o s t r a’t i s k.

Heroult [ero’], P., 1863—1914, fransk
ingenjör och metallurg, har bland
annat konstruerat ugnar för smältning
av aluminium och stål på elektrisk
väg.

Herrans smorde, egentligen Jahves
smorde, i Gamla Testamentet använd
beteckning på den israelitiska
konungen.

Herredag, även herremöte, fram mot
1600-t. en benämning på sammankomst
av stormän för behandling av rikets
ärenden. Senare blevo även borgare
och bönder representerade. H.
övergick slutligen till riksdag.

Herremöte, se Herredag.

Herrevad, ett vadställe över
Kol-bäcksån i Kolbäcks socken. Vid H.
besegrade år 1251 Birger Jarl sina
motståndare bland stormännen.

Herriot [eriä*], E., f. 1872, fransk
radikal politiker, borgmästare i Lyon.
H. blev 1924 konseljpresident och förde
som sådan en betydligt mera moderat
politik mot Tyskland än företrädaren
Poincaré. De skatteförslag, han
framlade för att bringa reda i Frankrikes
finanser, medförde hans fall 1925.

Herrljunga, municipalsamhälle vid
Nissan, mellersta Västergötland. 750
inv. Järnvägsknut.

Herrnhutar [-ho’tar]. På godset
Herrnhut i Ober-Lausitz grundades på
1720-t. av ägaren v. Zinzendorf en
pietistisk församling, vars anhängare
uppkallats efter godset. H. hade
närmast ”böhmiska bröderna” som
förebild . H. utmärktes av en mycket
känslomässig religiositet. De utövade
en livlig missionsverksamhet. För
närvarande finnas c:a 40,000 H. de
flesta • i Amerika, Tyskland och
England. I Sverige finnas församlingar i
Stockholm och Göteborg.

Herräng:, järngruvfält i Uppland vid
en vik av Ålands hav.

Herse, under vikingatiden i Norge
hövdingar för ett mindre område, vilka
voro underordnade fylkeskonungarna.

Hertha, se Fredrika
Bremerförbun-det.

Hertig, ursprungligen en germansk
benämning på en högste fältherre i ett
krig. Under medeltiden blev H. ett
namn på styresmännen i de s. k.
stam-hertigdömena, vilka ingingo i
Frankiska och Tyska rikena. Titeln H.
finnes ännu i Frankrike och England,
där den är den förnämsta adelstiteln.
I Sverige gavs hertigtiteln första
gången åt Magnus Ladulås. Senare
gavs den åt alla yngre manliga
medlemmar av ätten Vasa. Samtliga
svenska prinsar erhålla även nu ett
titulär-hertigdöme.

Hertwig, Oscar, 1849—1922, tysk
biolog, vilken tillsammans med sin
broder Richard H. (f. 1850) utfört
banbrytande undersökningar över
befruktningens och fosterutvecklingens
problem.

Hertz, H. R., 1857—94, tysk fysiker,
var den förste som experimentellt
påvisade överensstämmelsen mellan
ljus-strålning och elektromagnetisk
strålning. Hans upptäckter äro
grundläggande för den moderna radiotekniken.

Hertzka, Th., f. 1845, ungersk
nationalekonom, mest känd genom sin skrift
F r ei 1 a n d, ein s o c i a 1 e s
Zu-kunftsbild; där han skildrar en
framtidsstat med socialistiska och
anarkistiska inslag. Försöken att
realisera H :s planer — bland annat
bildades i detta syfte i Köpenhamn en
skandinavisk förening — fingo dock
aldrig någon större omfattning.

Hertzog, J. B. M., f. 1866,
sydafrikansk politiker. H. var en av ledarna
i boerkriget och har sedermera gjort
sig till förkämpe för
boernationalistiska och engelskfientliga strävanden.

Heru’Ier, en germansk folkstam,
härstammande sannolikt från Sjselland.

II. förirrade sig på 200-t. ända ned
till Svarta havet. En del av dem kom
till Gallien och senare ända till
Spanien. På 400-t. grundade H. ett rike
i Ungern. De fördrevos emellertid
härifrån och en del av dem kommo
slutligen åter till norden, sannolikt till
Värend och Blekinge. De uppges ha
medfört kunskapen om runor till
Norden.

Hervararsagan, en gammal isländsk
saga, som fått sitt namn efter
skjöld-m ön Her vo r. H. består av flera
fristående delar, som alla handla om
det olycksbringande svärdet ”Tyrfing”.

Hervé [erve’]. — .1. F. H., 1825—
1922, fransk operettkompositör, som
bland annat skrivit Lilla
Helgonet. — 2. G. H., f. 1871, fransk poli-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free