Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygödlor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Or ville Wright. De återupptogo
till att börja med glidflyktsförsöken
men började snart experimentera med
att söka konstruera ett flygplan,
vilket kunde liöja sig från släta marken.
Den på 1800-t :s slut uppfunna
bensinmotorn befanns vara en lämplig
kraftkälla. År 1903 lyckades det den
ene av bröderna att med ett flygplan
med inmonterad bensinmotor flyga en
sträcka av 260 meter. Redan i okt.
1905 voro de i stånd att företaga turer
på 4 mil. Under de båda följande
åren började särskilt fransmännen
intressera sig för flygning. Bröderna
Wright hade omgivit sina försök med
stor hemlighetsfullhet, vilket hade till
följd, att man allmänt tvivlade pä
uppgifterna om deras framgångar. Så
kom det sig, att det motordrivna
flygplanet för andra gången ”uppfanns’’
1 Frankrike. Emellertid lyckades
Wil-bur Wright år 1908 konstruera ett
flygplan, i vilket han höll sig uppe i
2 timmar och 20 minuter och
tillryg-galade en sträcka av 125 km. Under
de år, vilka nu följde, arbetade man
intensivt på att förbättra
flygplans-konstruktionerna. De fabriker, som
startades, fingo god avsättning för
sina maskiner ej blott till privat utan
även i allt större utsträckning till
militärt bruk. Under världskriget
användes flygmaskiner i oerhört stor
utsträckning vid spaning,
bombkast-ning etc. F. utvecklades hastigt,
särskilt med hänsyn till flygplanens
bär-förmåga och trafiksäkerhet. — Ett
modernt flygplan består utom av
flygkroppen av ett, två eller tre par
vingar (monoplan, biplan el. triplan),
en el. flera motorer och propellrar,
styranordningar (roder) samt
landningsställ. På landflygplanen är
landningsstället hjul el. skidor;
havsflyg-planen, hydroplanen, äro försedda med
flottörer el. hava båtformig
flygkropp, flygbåtar. Flygbåtar med
upp-fällbara hjul, s. k. amfibieflygplan,
kunna starta från både land och
vatten. Propellern verkar på precis
samma sätt som en fartygspropeller
och ger flygplanet fart framåt,
varigenom luften pressas mot de snett
ställda vingarna, så att flygplanet
lyftes. Försök att konstruera
helikopter-plan, flygplan med propellrar, vilka
rotera i ett horisontalt plan, hava
ännu ej krönts med någon större
framgång. Ett helikopterplan skulle ej
behöva någon större, öppen
startplats. — Efter världskriget har F. fått
allt större kommersiell användning.
Säkerheten kan numera anses vara
lika stor som vid övriga
samfärdsme-del. Regelbunden flygtrafik för
passagerar- och posttransport uppehälles
på ett stort antal rutter, vilka
förbinda de flesta större befolknings-
centra. Sverige är över
Malmö—Köpenhamn förbundet med det
europeiska flygnätet. De höga
driftkostnaderna utgöra för närvarande det
allvarligaste hindret mot flygtrafikens
utveckling och konkurrens med andra
trafikmedel. F. lever nu i stor
utsträckning på statsunderstöd. Se
vidare Flygcertifikat, Glidflygning,
Konstflygning, Luftskepp och Bil.
Luftfart.
Flyg-ödlor, under juraperioden
levande ödlor, utrustade med
flygförmåga. Vingar efter ungefär samma
modell som hos flädermössen.
Flyingre, skånsk kungsgård.
Hingstdepå.
Flykte’n, hos barn uppträdande
inflammatorisk ögonsjukdom, sannolikt
på skrofulös (tuberkulos) bas. Den
kännetecknas av gulaktiga fläckar i
hornhinnans rand med rodnad
omgivning. Barnen besväras av
ljusskygghet. Med riktig behandling
hä-ves sjukdomen vanligen snart. I
svära fall bildas kvarstående grumlingar
i hornhinnan, vilka nedsätta
synförmågan.
Flyktig;het. En vätska säges vara
flyktig, om den övergår i gasform
redan vid låg temperatur.
Flysta, municipalsamhälle, s.
Uppland. 600 inv.
Flytande luft, se Luft.
Flytjord. Lösa jordslag kunna
genom uppsugning av vatten,
särskilt vid växlande frysning och
upp-tining, komma i ett grötartat
tillstånd och råka i skridning el.
flyt-ning på sluttande mark. Företeelsen
är vanlig i synnerhet i fjäll- och
polartrakter.
Flyttblock el. erratiska block, vilka
äro främmande för den fasta
berggrunden i trakten, och vilka blivit
dittransporterade antingen av landis
och glaciärer el. av kringdrivande
isberg (jfr Istid).
Flyttfåglar, se Fåglar.
Flyttningsdag;, dag för tjänstehjons
inställelse till el. utträde ur tjänst.
Enligt 1833 års legostadga gäller som
F. den 24 okt. F. för Stockholms
stad är även 24 april.
Flyttningrslijälp utgår till vissa vid
armén och marinen anställda vid
flyttning från en förläggningsort till
en annan. Ersättning för
flyttningskostnader utgår vidare till tjänsteman
vid nyreglerat verk, som utan egen
ansökan förflyttas till annan ort.
Flåhackning;, upphackning av
grästorv, utföres med flåhacka, som har
spadformigt blad.
Fläckfeber, se Fläcktyfus.
Fläcktyfus el. fläckfeber, en
smitto-sam sjukdom, som sprides genom
klädeslöss. Efter en till tre veckor
inträda frossbrytningar med hög feber,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
