Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blodkräkning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket sällan för blodavtappning. Den
lever i vatten och uppges kunna
undvara föda över ett år.
Blodkräkning orsakas ofta av
magsår el. magkräfta. Det uppkräkta är
mörkfärgat, kaffesumpliknande. En
blodkräkning kan förväxlas med
blod-liosta el. kan bero på från näshålan
nedsväljt blod. Stillaläge intages och
läkare kallas.
Blodkärl finnas av tre slag.
Pulsådror (artärer) ha tjocka, elastiska
väggar och föra vanligen syrsatt
(ar-teriellt) blod, som framströmmar med
stor hastighet. Från pulsådrorna
övergår blodet i tunnväggiga, fina
hårrörskärl (kapillärer), från vilka det
uppsamlas i blodådror (vener). Dessa
ha tunnare och ej så elastiska väggar
som pulsådrorna och i dem flyter
blodet jämförelsevis långsamt och lugnt
tillbaka till hjärtat. Venerna ha ofta
klaffar i sitt hålrum, vilka hindra
blodets tillbakaströmmande. Vid
sam-mantryckning av en ven synes den
därför knutformigt uppsvälld som en
blåaktig sträng under huden. I
venerna är blodet ej syrsatt, mörkt s. k.
venöst blod. Jfr Blodomlopp.
Blodkörtlar, se Inre sekretion.
Blodiutsalt är det vanliga
namnet på ferrocyankalium (gult B.) och
ferricyankalium (rött B.). Gult B.
framställes av torkat slakteriavfall,
som glödgas med pottaska och järn.
Gult B. ger med salter av (trevärdigt)
järn färgämnet berlinerblått. Rött B.
framställes genom oxidation av gult B.
Rött B. ger med salter av (tvåvärdigt)
järn färgämnet turnbullsblått.
Blodomlopp. Genom hjärtat
pumpas blodet ut i stora kroppspulsådern,
går sedan i pulsådror, artärer, ut till
ett fint nät av hårrörskärl, kapillärer,
i kroppens olika delar. Från
kapillärnätet uppsamlas blodet i blodådror,
vener, och går i dessa åter till hjärtat.
Därefter pumpas blodet till lungorna,
varifrån det återvänder syrsatt till
hjärtat för att så åter begynna ett
nytt kretslopp. Genom
sammandragning av blodkärlen regleras
blodfördelningen till de.olika organen i
kroppen. Blodets strömning från hjärtat
ut i kroppen och tillbaka kallas stora
kretsloppet. Lilla kretsloppet är
omloppet från hjärtat genom lungorna
och tillbaka.
Blodpropp, med. Om väggen i ett
blodkärl skadas, stelnar blodet över
detta område, och den så bildade
massan kan helt el. delvis utfylla kärlet
(se Blod). Sjukdomen är vanligast hos
personer med hjärtfel el. med
åderförkalkning. Någon gång kan
proppbildningen vara förenad med
inflammation i kärlväggen.. Den största
risken är, att proppen helt el. delvis
skall lossna och föras vidare till hjär-
tat el. lungorna. En sådan fri propp
kallas embolus. Om den är
tillräckligt stor, kan den hindra hjärtats
arbete och orsaka ögonblicklig död.
Sängläge är därför absolut nödvändigt
vid blodpropp. Som regel ”uppsuges”
blodproppen mer el. mindre
fullständigt, och sjukdomen medför sällan
bestående men.
Blodsband, nära släktskap genom
födsel (föräldrar och barn, syskon).
Blodshämnd. I äldre tider ansågos
en dräpt persons anhöriga ha rätt att
taga dråparens liv. Dock kunde i
Norden i stället böter utkrävas, men
om brottet var särskilt svårt, ansågs
detta mindre hedrande. B. har
förekommit hos alla folk och på en del
håll utkrävdes sådan hämnd även å
dråparens släktingar. På så sätt
utvecklades B. till fortlöpande
släktstrider. Längst har detta system
fort-levat på Korsika (in på 1800-t.) och
kallades här vendetta.
Blodspatt, ett slags åderbråck hos
häst, en utvidgning av stora
skank-venen, där denna passerar hasens
främre, inre rand. B. är ett
skönhets-fel men för övrigt utan betydelse.
Blodstensmalm, väsentligen av
järnoxid [Fe20:il bestående järnmalm, i
vårt land förekommande bl. a. i
Norbergs, Stripas och Svappavaaras
malmfält. Se vidare Järnmalmer.
Blodstillning. I vanliga fall, när
blödningen stammar från blodådror,
stannar den i allmänhet av sig själv; det
enda, som behöver iakttagas, är att
man placerar det skadade stället högre
än den övriga kroppen. Är blödningen
mera svårstillbar, kan man med rena
förbandsartiklar lägga ett tämligen
hårt tryckförband. Vid kraftiga
pulsåderblödningar, då blodet stötvis
sprutar ur såret, kan det bli
nödvändigt att mellan hjärtat och såret
utföra omsnörning med ett brett band,
s.om åtdrages genom omvridning av en
genom bandets knut införd pinne.
Senare måste läkare snarast möjligt
kallas. Mer än en timme bör
omsnör-ningen ej ligga.
Blodtryck kallas det tryck, som det
strömmande blodet utövar mot
blodkärlens väggar. När blodkärlen
sammandraga sig, ökar blodtrycket,
likaså när hjärtat arbetar kraftigare. En
del sjukdomar (åderförkalkning, vissa
njursjukdomar) åtföljas av förhöjt B.
Blodvite kallas blödande sår, som
tillfogas i brottslig avsikt.
Blodörn. ”Att rista B.” skulle enligt
isländska sagor bestått i att bryta ut
fiendens revben genom hans rygg,
men. för brukets existens, finns inget
bevis.,
Blodöverföring. Vid blodbrist kan
man i svåra fall överföra blod till den
sjuke från en frisk. Det m^^te först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
