Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Autodidakt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att strypas, innan bålet tändes. A.
utgjorde förr omtyckta folknöjen
sär-sicilt i Spanien, där den sista A.
uppges lia ägt rum 182G.
Autodidakt, självlärd, person, som
själv tillägnat sig sin bildning.
Autoge’n svetsning och skärning,
metallers hopfogande eller skärning
med hjälp av en låga som erhålles
genom blandning av syrgas med
ace-tylen, vätgas eller bensin.
Autogra’f, egenhändig skrift, oftast
namnteckning.
Autokra’t, envåldshärskare.
Automat. — 1. Maskiner el.
mekaniska anordningar, som genom ett enkelt
handgrepp bringas att utföra
funktioner av olika slag. — 2. Restauranter,
på vilka publiken får betjäna sig själv
och där för serveringen användas
automatiska anordningar.
Automobil. De första försöken med
självdrivna fordon gå långt tillbaka i
tiden. Fransmannen Cugnot
konstruerade en ångvagn 17G9. I England
gjordes försök att använda
ångvag-nar i passagerartrafik på 1830-t. Först
sedan explosionsmotorer, drivna av
bensin, uppfunnits på 1860.-t., blev det
möjligt att konstruera praktiskt
användbara A. Maskinen kunde nu
göras effektivt arbetande utan att bliva
för tung. De första motordrivna A.
gjordes av Daimler och Benz. Den
första droskautomobilen i Stockholm
insattes på försök i trafik 1905. A :s
utveckling nar gått mycket hastigt och
för närvarande finnes betydligt mer än
ett tjugutal milj. A. i bruk i världen.
Numera har fabrikationen
standardiserats, och byggnaden av olika A.
är i huvudsak likartad. I regel
drives A. av en explosionsmotor, byggd
enligt 4-taktsystemet. När
gasblandningen bringats att explodera i
cylindern medelst en elektrisk gnista,
drives kolven i cylindrarna nedåt, vid
uppgåendet utdrivas
förbränningsgaserna, därefter går kolven åter
nedåt och nu insuges ny gasblandning
och vid nästa uppgående
sammanpressas gasen. Härefter inträder ny
explosion etc., som alltså inträffar på
vart fjärde slag. Kolvens upp- och
nedgående rörelser överföras i en
roterande rörelse hos en axel. Genom
en läderbeklädd konkoppling el. en
lamellkoppling överföres rörelsen på
en axel, som går till växellådan. När
denna koppling är frånslagen (genom
nedtryckning av en kopplingspedal)
kan man med hjälp av växelspaken
införa kugghjulskopplingar för olika
varvantal i växellådan. På så sätt kan
man inställa utväxlingen så, att
motorn går lagom fort i förhållande till
vagnens hastighet. Från växellådan
överföres den roterande rörelsen
medelst kardanknutar och kardanaxel
till bakhjulen. Den s. k.
differentialväxeln är en kugglijulsanordning,
som möjliggör, att bakhjulen t. ex. i
en kurva gå med olika hastighet. Det
hjul, som går på utsidan av kurvan,
går fortare än det, som går på
insidan. Igångsättningen av motorn
sker vanligen med hjälp av en
elektrisk motor, som får kraft från ett
ackumulatorbatteri och som, när
strömmen påsläppes, vevar igång
motorn. Ackumulatorbatteriet laddas
åter upp av en generator, som drives
av motorn, när denna är i gång. Den
av generatorn producerade elektriska
strömmen åstadkommer också den
gnistbildning i tändstiften, som får
gasblandningen i cylindrarna att
explodera. Av explosionerna
uppvärmes motorn, men temperaturen
hindras att stiga genom kring cylindrarna
cirkulerande vatten, som i sin tur
av-kyles vid passagen genom kylaren.
Denna hålles avkyld av en av motorn
driven fläkt, som suger luften förbi
kylaren. Mera sällan användes direkt
luftkylning -av motorn. Bensin
tillföres motorn genom karburatorn,
där bensin finfördelas och blandas
med luften. Antingen tillföres
bensinen genom insugning av motorn
(va-cuumtank) el. också får bensinen rinna
till genom sin egen tyngd
(bensinbehållaren ligger då över motorn).
Angående A:s byggnad för övrigt se
Bil. Automobiler II, där även en
del aiitomobilmärken finnes avbildade.
Underredet i en A. kallas chassi,
Överbyggnaden karosseri. Utom det
vanliga helt öppna karosseriet finnas helt
slutna, där chauffören sitter i samma
avdelning som passagerarna. Denna
typ kallas Sedan. Andra typer äro
’L i m o u s i n e, en täckt bil, där
ctiauf-förplatsen är avskild genom en
glasvägg. Är chaufförplatsen helt öppen
och bilen f. ö. täckt kallas den k u p é.
Är bakre delen av ett fast, täckt
karosseri nedfällbart, kallas bilen L a
u-d a u 1 e t [lådåle’]. Är överbyggnaden
helt nedfällbar och med nedskjutbara
fönster benämnes bilen Cabriolet
[kabriole’]. På senare tid har man
med viss framgång börjat använda
dels ångbilar, vars ångpanna eldas
med olja, dels ackumulatordrivna
elektriska A. Bland senare nyheter i
bilkonstruktionen märkes
fyrhjulsbrom-sen, som möjliggör en snabbare
broms-ning, och ballongringen, som kan
hållas mindre hårt pumpad och därför
ger mjukare gång.
Automobillagstiftning innefattas i
lag ang. skada till följd av
automobil-trafik av den 30 juni 1916,
automo-bilskattelagen av den 2 juni 1922 och
Kungl. förordningen om motorfordon
av den 15 juni 1923. Ansvarighet för
skada åligger ägaren av automobilen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
