Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarskyddslagstiftning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stadgar i princip, att arbetstiden skall
utgöra högst åtta timmar pr dag el.
fyrtioåtta timmar pr vecka. Vid
kontinuerlig drift kan arbetstiden pr dag
och vecka ökas blott den icke för tre
på varandra följande veckor
sammanlagt överskrider 3X48 timmar,
övertidsarbete är i viss mindre
utsträckning tillåtet utan särskilt tillstånd
och i något större utsträckning efter
särskilt tillstånd. Under vissa
förutsättningar kan också dispens erhållas
från en del andra föreskrifter i lagen.
Dylika frågor avgöras av arbetsrådet.
Arbetstiden på vissa områden regleras
ej genom åttatimmarslagen utan
genom särskilda lagar såsom den år 1919
utfärdade butikstängningslagen (lag
om begränsning av tiden för idkande
av handel och viss annan rörelse),
den år 1919 utfärdade lagen om vissa
inskränkningar rörande tiden för
förläggande av bageri- och
konditoriarbete samt den år 1919 antagna
lagen om arbetstiden å svenska fartyg.
De båda sistnämnda lagarna gälla
provisoriskt till utgången av år 1930.
övervakandet av
arbetarskyddslag-stiftningen, i vad den rör sjöfarten,
sker genom fartygsinspektionen, som
sorterar under kommerskollegium. I
övrigt utövas kontroll över
arbetar-skyddslagstiftningens tillämpning av
den under socialstyrelsen sorterande
yrkesinspektionen. För vissa
speciella områden såsom t. ex. gruvdrift
och järnvägsdrift handhaves dock
kontrollen av annan myndighet.
Arbetet, dagl. socialdemokratisk
tidning i Malmö, grundad 18S7 av Axel
Danielsson.
Arbetets riddare, äldre amerikansk
arbetarsammanslutning i ordensform.
A. är opolitisk och motståndare im
strejker. A. hade stor anslutning på
1880-t. Sedan Amerikanska
arbetarförbundet bildats genoin utbrytning
ur A., har A. emellertid förlorat
alltmera i betydelse.
Arbetets söner, socialistisk sång,
författad av H. Menan der.
Arbetsavtal, överenskommelse mellan
arbetsgivare och arbetare rörande
ar-betsanställning. I motsats till vad
förhållandet är i åtskilliga andra
länder finnes i Sverige reglerande
lagstiftning på detta område praktiskt
taget endast i fråga om sjöfarten.
Tidigare reglerades A. vid jordbruket
och beträffande huslig tjänst genom
legostadgan för husbönder och tjänare,
men denna upphörde år 1926. Inom
industrin och i viss mån även inom
handeln och jordbruket har utvecklingen
numera gått därhän, att den enskilde
arbetsgivaren och den enskilde arbetaren
icke längre uppträda såsom
förhandlande parter utan såsom sådana ersatts av
fackföreningarna och motsvarande sam-
manslutningar på arbetsgivarnas
sida, arbetsgivareföreningarna. De
avtal, som slutas mellan dessa, gå
under benämningen kollektivavtal.
Kollektivavtal äro icke arbetsavtal i
egentlig mening, de innebära icke
förpliktelse till att taga resp.
tillhandahålla en viss arbetsanställning. De
äro i stället avtal, genom vilka de
villkor (arbets- och lönevillkor) regleras,
som skola gälla för arbetet.
Kollektivavtal utesluta därför icke personliga
arbetsavtal, vilka endast i vissa
speciella fall ingås skriftligt. En
reglering av arbets- och kollektivavtalet,
närmast i syfte att förebygga strider
på arbetsmarknaden mellan
arbetsgivare och arbetare, har ganska länge
varit aktuell i vårt land. Jfr
Arbetsfred.
Arbetsbyrån. Internationella
arbetsbyrån (Bureau international du
travail) med säte i Genéve är organ
för den internationella
arbetsorganisationen, i vilken samtliga till
Nationernas Förbund anslutna stater och
några utanför förbundet stående äro
representerade och vars uppgift är att
verka för en internationell
arbetar-skyddslagstiftning, som utformas i
konventions- och
rekommendationsförslag vid de årligen återkommande
internationella arbetskonferenserna.
Arbetsfred. Åtgärder, som syfta till
en utjämning av motsättningarna
mellan arbetsgivare och arbetare ocli
till en minskning av striderna på
arbetsmarknaden, stå numera på
dagordningen i ett flertal industriländer.
Djupast eller till en utjämning av
själva motsatsförhållandet syftar det
komplex av åtgärder, som bruka
sammanfattas under benämningen
industriell demokrati. Till förebyggande
av öppna konflikter eller till en snabb
avveckling av dylika syfta
skiljedoms-ocli medlingsförfarandena.
I Sverige finnes sedan 1906 en
lagstiftning om medling i arbetstvister.
Den nu gällande lagen utfärdades den
28 maj 1920. Enligt denna lag är
landet indelat i sju distrikt med en
särskild förlikningsman i varje distrikt.
På förlikningsmännen ankommer det,
att var och en i sitt distrikt söka
medverka till bi läggandet av
arbetstvister. Parterna äro skyldiga att
efterkomma förlikningsmannens
kallelse till sammanträden. Kungl. Maj :t
äger därjämte rätt utse särskilda
för-likningsmän, vilkas uppgiftsområden
ej äro lokalt begränsade utan
bestämda på annat sätt t. ex. att
omfatta viss näringsgren. I konflikter
av särskild bely delse kan Kungl.
Maj :t slutligen utse särskilda
förlik-ningskommissioner.
Skiljedomsförfarandet i arbetstvister
brukar uppdelas i skiljedom i rätts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
