Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allätare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alnocs, E., f. 1872, norsk
kompositör, särskilt bekant för sina sånger.
Alnarp, egendom vic) Åkarps station
mellan Malmö och Lund. Säte för
Statens lantbruks- och mejeriinstitut
vid Alnarp, som meddelar undervisning
i lantbrukslära på olika linjer,
agronomkurs 2-årig, konsulentkurs 1-årig,
trädgårdsskola 2-årig,
liovbeslags-skola, mejeriskola och lantbruksskola
med lägre kurs.
Alnö, ö utanför Sundsvall med ett
flertal sågverk. N. delen av ön består
av en serie egendomliga och sällsynta
bergarter (alnöit, nefelinsyenit m. fl.).
Alnösundet, sund mellan Alnön
utanför Sundsvall och Medelpads
fastland; vid dess stränder ligga en
mängd sågverk och ett av världens
största skeppningsdistrikt för
trävaror.
A’loe, växtsläkte av familj Liliacese
med flera arter i Afrika, särskilt i
Kaplandet. Bladen äro rosettställda,
köttiga, ofta taggiga. Blommor i
axlika klasar. En del arter odlas som
prydnadsväxter. Den intorkade
saften från en del arter användes inom
medicinen som avföringsmedel.
Alpack’a. — 1. Se Lamasläktet. — 2.
Se Nysilver.
Alperna, Europas mäktigaste
bergs-kedjesystem, sträcker sig i en båge
från sydöstligaste Frankrike genom
delar av Frankrike, Italien, Schweiz,
Österrike och Jugoslavien. — Man
brukar skilja mellan Västalperna,
vilka ligga v. om övre Rhen och
Lago Maggiore, samt östalperna
ö. därom. I Västalperna ligger på
gränsen mellan Frankrike ooh
Italien Montblanc-massivet med Europas
högsta topp (4,810 m. ö. h.). östalperna
äro i allmänhet något lägre. Inom A.
upprinna Rhen, Donau, Po och Adige
samt Rhöne; A:s vattensystem ha
således utflöden mot Nordsjön, Svarta
Havet, Adriatiska Havet och v.
Medelhavet. Förutom vattendragens
dalgångar tjäna pass över bergskedjorna
som förbindelseleder (S:t Bernhard,
Brenner, S :t Gotthard m. fl.). Inom
A:s randområden finnas talrika stora
sjöar; de största äro Genéve-sjön och
Boden-sjön. Klimatet liksom därav
beroende växtlighet och
odlingsmöj-ligheter är i hög grad växlande frän
de bördiga dalarna upp till de av
snö och glaciärer täckta topparna.
Jfr Schweiz och Ty ro len. — A. äro
uppbyggda av en hel serie
geologiska formationer med en
sammanlagd tjocklek (mäktighet) av flera
tusen meter, vilka ha blivit i hög grad
hoppressade och sammanveckade,
varvid väldiga veck skjutits över
varandra flera tiotal kilometer. A.
tillhöra den stora tertiära
bergskedje-zon, som innesluter jordens samtliga
nutida, högsta bergskedjor. Genom
de nedbrytande geol. processerna
(vitt ring, rinnande vatten, glaciärer
m. m.) ha de övre partierna av A:s
vecksystem blivit förstörda.
Alpinsk ras kallas en
underavdelning av den vita människorasen, som
kännetecknas av kort, rundad skalle,
mörkt hår och bruna ögon, liten
kroppslängd och i allmänhet en satt
och något grov kroppsbyggnad. Till A.
räknas delvis befolkningen i s.
Frankrike och Tyskland, n. Italien samt
möjligen s. Ryssland. Man antar, att
denna ras invandrat från Asien under
förhistorisk tid.
Alpros, se Rhododendron.
Alpviol, se Cyklamen.
Alrek, svensk konung av
Ynglinga-ätten.
Alrun el. alruna (Mandragora
offici-narum), flerårig ört, förekommande i
Medelhavsländerna. A. har en ofta
knotigt förvriden jordstock, som
fordom ansågs besitta övernaturliga
krafter och därför användes till amuletter,
kärleksdrycker m. m.
Als, dansk ö vid östkusten av
Sön-derjylland. 312 kvkm. Stad:
Sönder-borg. ön är medels en flottbro
förbunden med fastlandet.
Alsace [allsass’], det franska
namnet på Elsass.
Al se’cco, ”på torr vägg”,
kalkmålning på puts, som torkat, innan
målningen börjats.
Alscn. — 1. Sjö invid Askersund. —
2. Sjö i sv. Jämtland.
Alsikeklöver (Trifolium liybridum)
är uppkallad efter Alsike socken,
Stockholms län.
Alsnö, tidigare namn på Adelsö, se
detta ord. Där antogs på en
herredag 1279 Magnus Ladulås’ stadga om
skattefrihet för konungens och hans
bröders män, den s. k. Alsnöstadgan,
som gav upphov till det världsliga
frälset — adeln.
Alster. — 1. Socken i s. Värmland,
nö. om Karlstad. — 2. Egendom i
Karlstads landsförs. Frödings födelseort.
— 3. Biflod till Elbe i nv. Tyskland.
Alströmer, J. A., 1085—1761, svensk
industriman, som inlade stora
förtjänster om grundandet av svensk
industri. Han lyckades år 1725 intressera
konung Fredrik och en del av det
blivande hattpartiets medlemmar att
bilda ett bolag för utvecklandet av en
textilindustri efter engelskt mönster.
Tre år senare hade i Alingsås, A:s
födelsestad, uppblomstrat en livlig
manufakturindustri, som dock delvis
levde på statsunderstöd. A. var
kanske mera rik på uppslag än på
egentlig förmåga att leda sina många
företag. A. är även bekant för att i
Sverige ha infört potatisen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
