Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Europas. Befolkningen uppskattas
till omkring 140,000,000 (se nedan). —
Den n. delen av A. upptages till största
delen av ett väldigt, övervägande av
öknar bestående slättområde, Sahara.
N. om detta sträcker sig emellertid
s. om v. Medelhavet och mot Atlanten
Atlasbergens höga kedjor med toppar
upp till 4,700 m. Mot ö. når Sahara
fram mot Nillandet. Området s. om
Sahara sammanfattas under namnet
Sudan. S. om Nilområdet upptages
ö. Afrika av Abessiniens bergland och
liögslättsområdet kring de
östafrikanska sjöarna med enstaka höga
vulkanberg, bland vilka Kilimanjaro,
A:s högsta fjäll, når 6,010 m. höjd.
V. om dessa högländer ligger
Kongo-områdets lågland. Södra A. upptages
övervägande av högslätter, längst i
sö. begränsade av Drakbergen ocli
andra randberg. Inom detta område
ligger den något lägre Kalaliariöknen.
A s viktigaste sjöar äro i ö. Ukereve
(Afrikas största sjö), Tanganyika
och Nyasa, i Slidan Tsadsjön. Mest
betydande floder äro Nilen, som
utrinner i Medelhavet, Senegal, Nigei\
Kongo- och Oranjefloden, som utrinna
i Atlanten, och Sambesi, som utrinner
i Indiska oceanen (se dessa ord). A:s
kuster äro föga sönderskurna, och
utanför dem ligga endast få öar, av
vilka emellertid en, Madagaskar, är
mycket stor (ytvidd omkr. 580,000 kvkm.
el. som Sverige och Danmark
sammantagna). — Klimatet i Sahara
liksom i det sydvästligaste A. och
Kala-hariöknen utmärkes av oerhört heta
dagar men svala nätter och en
dödande torka; växtliv finnes där endast
i oaserna. Guineakusten och
Kongo-oinrådet äro nederbördsrika och bära
liksom mellersta delen av
kuststräckan mot Indiska havet tropiska
regnskogar. Sudan, Östafrika och
området söder om Kongos regnskogar, med
undantag av de sydvästliga
öknarna, betäckas övervägande av
gräs-busk- och trädstäpper el. torrskogar
I Sydafrika ha stora delar av dess;,
områden odlats. A. har en på storvilt
rikare djurvärld äii någon annan
kontinent: bland däggdjuren märkas
lejon, leopard, vild elefant, flodhäst,
giraff, antiloper och apor, bland
kräldjuren krokodiler och ormar. Såväl
genom odlingens framåtskridande som en
hänsynslös sportjakt ha många
stammar av storvilt minskats och
förträngts till mindre områden. —
Afrikas folkslag: Huvudmassan
utgöres av negrer, vilka delas i två
grupper, sudannegrer, som bo
närmast s. om Sahara, samt de ännu
sydligare boende bantunegrerna. I
s. Afrika ocli undanträngda till mera
ogästvänliga trakter i det inre finnas
hottentotter och buskmän samt en
del egendomliga dvärgfolk. På
Madagaskar bo till den malajiska rasen
hörande malagasser. I kusttrakterna,
särskilt i n. och s. finnas invandrande
européer (holländare, engelsmän,
fransmän) samt i n. ocli ö. berber (hamiter)
och folk av orientalisk ras (semiter).—
De afrikanska språken indelas i
fyra huvudgrupper: semitiska spräk
i n. Afrika (arabiskan, abessinska
språk), liamitiska språk i n.
Afrika (fornegyptiska, koptiska, bägge
utdöda, samt de libyska och kusjitiska
språken); neger språk, de
suda-n e i s k a i mellersta Afrika och
bantuspråken ännu sydligare.
Dessutom talas i Afrika flera andra
språk utom de europeiska, såsom n
u-biska, hottentottiska m. fl.
På Madagaskar talas en avart av de
malajisk-polynesiska språken.
Politisk indelning. I A.
finnas endast tre självständiga stater:
Egypten, Abessinien och Liberia; för
övrigt är världsdelen uppdelad i
kolonier. och intresseområden mellan de
olika europeiska makterna. Största
landägare är England, vars
besittningar (tillsammans 11 milj. kvkm.
och omkr. 60 milj. inv.) sträcka sig
från Sydafrika (Sydafrikanska
Unionen) över de stora sjöarnas område
fram till Röda Havet och Egyptens
sydgräns (Anglo-Egyptiska Sudan) ;
dessutom har England en koloni ö.
om Abessinien (Brittiska Somaliland)
samt vid Guineakusten (Nigeria,
Guldkusten) och i västligaste Afrika
(Sierra Leone, Gambia). Frankrikes
besittningar (10 milj. kvkm., 30 milj.
inv.) äro Marocko, Algeriet ocli
Tunisien, omfattande Atlasbergen och
delar av Sahara. Franska Västafrika
omfattar större delen av Sahara; med
detta område sammanhänga andra
franska kolonier vid Guineakusten och
Atlantkusten (Franska
Ekvatorial-afrika, Daliomey, Elfenbenskusten,
Senegal etc.); dessutom hör Madagaskar
till Frankrike, liksom en del småöar.
Italienska besittningar (1.6 milj. kvkm.,
1.7 milj. inv.) äro mellersta
Medelhavskusten (Libyen) och ökenområden
s. därom samt Eritrea och Italienska
Somaliland i östligaste Afrika.
Spanska besittningar (0.3 milj. kvkm., 1.2
milj. inv.) äro bl. a. Spanska
Marocko, Kanarieöarna ocli därinnanför
liggande kustområde (Rio de Oro).
Portugisiska besittningar (2 milj.
kvkm., 8 milj. inv.) äro Kap
Verde-öarna, Portugisiska Guinea, samt i sv.
A. Angola och i sö. A. Mocambique,
Kongoområdet (2.4 milj. kvkm., 17 milj.
inv.) är belgiskt. — Näringar, se de
olika länderna och besittningarna.
Afrikas
upptäcktsliisto-r i a. Under forntiden märkas de liögt
Tidens Lexikon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
