Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 56. Åkerby socken - 57. Bälinge socken - Bälinge socken - Narunda härad - Ryggmåssen - Åkerby prestgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tiden, jemte Bälinge och Skuttunge, hafva varit prebende för
archidiaconus i Upsala; nu utgör den med Jumkil ett konsistorielt
pastorat af 2:dra klassen. Kyrkan är gammal, men inom detta
århundrade reparerad och försedd med torn. – Runstenar förekomma
i kyrkan och vid flera gårdar, äfven norr ut i landet.
Prestgården, vid kyrkan, 1 5/8 mantal krono, med tillhörande
1/8 m. i Jumkil. – I handlingar från 1316 förekomma åtskilliga
gårdsnamn.
57. Bälinge socken gränsar i sydvest till Jumkils-ån
mot Börje, samt till Åkerby och Jumkils socknar, i vester till
Harbo, i nordost till Skuttunge, och till Björklinge-ån mot
Ehrentuna, slutligen i sydost till Fyris-ån mot Gamla Upsala;
och upptager, i långsträckt form från sydost till nordvest, 1,144
qv. mil land, 0,007 vatten, bland de största socken-arealer, som
i länet förekomma. Bälings-ån, från sjön Bången, går i bugtig
väg längs genom landet åt sydost, tills den vänder sig åt söder,
utgör gräns mot Åkerby, och utfaller i Jumkils-ån. Sydöstra
delen mot vattnen vid gränserna är hufvudsakligen en skoglös,
föga kuperad slätt, med lerjord, här och der sidländt, östligast
afbruten af en sandås, i rigtning från norr till söder. Bortom
midten, som är temligen trångt instängd mellan Jumkil och
Skuttunge, vidtaga dels bergbackar, dels och mest kärrig skogsmark,
innehållande Ryggmåssen och andra. Den fordna häradsallmänningen
i denna trakt är, efter skedd fördelning mellan
hemmanen, temligen uthuggen. Åkerbruk är hufvudnäringen.
Hemmantalet är högst betydligt, 145 1/8 oförm., 131 5/8 förm.,
hvaraf 65 7/8 skatte, 32 krono, 33 3/4 frälse. Enligt taxeringslängden
disponeras o. 36 mantal af Upsala akademi. Folkmängden
år 1840 var 1950, på 448 hushåll, år l848: 1873.
Landsvägen från Stockholm och Upsala till Gefle går i
rak sträckning, nästan åt norr, genom östra hörnet, mellan
Gamla Upsala och Ehrentuna, förbi Högsta gästgifvaregård, tillika
häradets tingställe, belägen 1 1/4 mil från Upsala. Vägen till
Wåla berör först ett hörn i söder, och går längre fram genom
nordvestra delen till Harbo; den nya häradsvägen inom häradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
