Befolkningens gång
Odlingens successiva gång i detta län har sannolikt varit dels från
öster till vester, från det tidigare bebygda Upland, dels från söder
till norr och nordvest, från Mälarens stränder, upp efter
vattendragen. Hela slättbygden vid sjön synes vara gammal bygd: dess
vidsträckta åkerbruk, dess fattigdom på skog, de många till omfånget
inskränkta socknarne, den täta befolkningen, de till arealen små
hemmanen, mängden af grafhögar, bautastenar, runstenar, sägner och
andra minnen från hedenhös, eller från christendomens första tid inom
landet, allt vittnar om uråldrig kultur. Ungefär detsamma är i viss
mån förhållandet med Sala-trakten, der äfven bergsbruket synes gå
långt tillbaka i forntiden, samt med de mellersta delarne af
bergstrakterna, åtminstone Skinskattebergs; deremot synes det öfriga
af sistnämda ort, äfvensom Norbergs bergslag, räkna sin odling från de
sista seklerna af katholska tiden, till en del kanske från ännu yngre
dagar.
Härmed öfverensstämmer historiens vittnesbörd, då den låter
kulturen utgå från Tiundaland (hufvudsakligen nuvarande Upsala län,
men med många undantag och tillägg), genom Fjerdhundraland, och låter
detta vara det första Westmannaland, omfattande sannolikt Trögds,
Åsunda, Lagunda och Thorstuna härader, det sista med utsträckning
öfver det sednare s. k. Simtuna, kanske inemot Westerås. Härtill kom
sednare Tuhundra, kanske de nuvarande Tuhundra, samt Snäfringe och
Akerbo
härader ända till Opboga ström; namnet
Siende skall betyda Sjuhundra, och motsvara det fordna Fjerdhundra med
tillkomna tre härader, Simtuna, Tjurbo, nu deladt i tvenne, och det nu
s. k. Siende; men det torde snarare helt enkelt betyda Sjöhärad, såsom
vid sjön beläget. I Snäfringe härad predikades först christendomen, af
S:t David, som från Torpa i Södermanland skall ha kommit öfver till
Dåfö (Davidsö) i Munktorp, i sednare hälften af 11:te seklet. Ett
århundrade sednare vidtager en säker biskopslängd för Westerås
stift. I handlingar från början af 1300-talet nämnas, såsom delar af
erkestiftet, följande hit hörande orter: af Fiædhrundia, tvenne
provinciæ (egentligen prosterier, och ej alltid till omfattningen
öfverensstämmande med de verldsliga häraderna), Thorsakir
(Thorstuna) och Simboliundæri (Simtuna), med dertill hörande
kyrkor, mestadels i öfverensstämmelse med nuvarande förhållanden;
samt af Tiundia och provincia Vendil, trenne socknar af
nuvarande ilarbo härad, Harir (Harbo), Walir (Wåla) och
Norir (Nora). Ingen kyrka, som i dessa orter nu finnes, synes
då ha saknats. Likaledes återfinnas de flesta andra af Westerås läns
kyrkor i handlingar från samma århundrade, eller det närmast derpå
följande, några äfven längre tillbaka; äfvensom en stor mängd namn på
gårdar förekomma, som lätt nog återfinnas i de närvarande. Blott
Schedvi, Hed, Gunnilbo och kanske Skinskattebergs kyrkor torde räkna
sin första ålder från 1500-talet, Karbenning och Westanforss från
1600-talet. Det sistnämda har först 1814 blifvit ett pastorat för
sig. Carlskyrka socken daterar sin uppkomst från K. Carl XI:s tid,
genom afsöndring från Torpa, hvartill det sedermera kommit i ställning
af hutvudkyrka. Bergslagsprivilegierna för Norberg synas ej gå längre
tillbaka, än till 1300-talet; för Sala torde väl äldre hafva funnits.
The above contents can be inspected in scanned images:
18, 19
Project Runeberg, Thu Dec 13 14:57:29 2012
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/thamaros/07.html