Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i närmaste samband med bergverket; han tillerkände detta rättighet
till kronans inkomster och en mängd prestationer af kringliggande
socknar; han nyttjade en i yrket skicklig Tysk, Griesbach,
till bergmästare, men fortfor ock att begagna utländska
arrendatorer. Dr. Christina lemnade 1652 det flera gånger än
återgångna, än förnyade arrendet åt bergslagen, som äfven blott
tidtals innehade det under vexlande utsigter; från 1675 var det
några år i en Gripenstjernas hand, men kom 1682 åter i bergslagens,
hvars kontrakt, ofta förnyadt, år 1743 för framtiden
stadfästades, så att den, utom andra förmåner, egde att uppbära
kronans årliga räntor af Sala, Norrby, Möklinta, Kila, Tärna och
Kumla socknar, mot en årlig afgift af minst 6715 daler silfvermynt,
men ända till 9865 i fall af ökad produktion. Som kronan
härå har ansetts göra betydliga förluster, är från år 1831,
enligt Konungs och ständers beslut, en fond grundad genom afsättningar
af verkets behållning, till säkerhet för dess framtida
bestånd, när en gång besagda räntor skola afstås, eller till sitt
fulla värde ersättas, hvilket skall ske, sedan fonden stigit till
1100 tunnor säds årlig ränta. Likaledes har bergverket redan
från år 1833 frånträdt rättigheten och skyldigheten att i vedprestationer
af vissa socknar uppbära, och för kronan redovisa
deras mantalspengar.
När staden grundades, lades derunder flera byars egor, äfvensom
en del af Wäsby kungsgårds, hvilka, jemte annat sedermera
doneradt, utgöra den s. k. bergsmansjorden, som är hufvudsakligen
fästad vid 160 bergsmanstomter i staden, och lika
många grufvelotter, från början ostyckbara, hvilket dock ej kunnat
vidhållas, och fria från ordinarie ränta, men deremot belastade
med skyldighet att med folk och dragare biträda vid bergsbruket,
mot stadgadt pris. Äldre är den s. k. grufjorden, upptagen
från gammalt af grufarbetarne, dem tillerkänd år 1554,
ännu mestadels arbetare tillhörig, och utgörande bergsfrälsejorden,
10 mantal stor. Slutligen finnas i staden s. k. nybyggaretomter,
hvilkas egare ej äro bergsmän, och således ej hafva sig
jord tilldelad; och på egorna, en mängd i nyare tider tillkomna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
