Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XLVII.
Djurgårdsbrunnen, nu en koloni af
sommarboningar, lik så många andra på Djurgården, och
tillhörande en enskild person, var för icke så länge
sedan en fashionabel helsobrunn, besökt af Stockholms
beau monde och under brunnsdrickningstiden
synnerligen lyster genom sina “brunnsbaler“, hvilka
arrangerades af samma Torngren, — den af Blanche i
hans ypperliga roman “Flickan i Stadsgården“
mästerligt tecknade bal-arrangören, — som under vintrarna
församlade den eleganta verlden uti Argillanderska
eller Kirsteinska huset vid Clara, detsamma, som nu
blifvit taget i besittning af Musikaliska Akademien.
Någon egentlig helsokälla i detta ords strängare
betydelse har likväl aldrig funnits härstädes, emedan
vattnet i den, hvilken begagnades som sådan, enligt
Berzelius, innehåller blott rent källvatten med en
något större kolsyrehalt än vanligt, hvarigenom det
blir friskare och mer lifvande, och det var sålunda
sannolikt tillfället till promenaderna i Djurgårdens
tjusande ängder, de eleganta balerna, den fashionabla
societeten, som, i förening med de öfriga
omständigheter, hvilka icke sällan förmå isynnerhet
fruntimmersverlden att besöka bad och brunnar, fordom
hitlockade ett talrikt vattendrickande sällskap fastmer
än vattnets helsan styrkande och återställande kraft.
Djurgårdsbrunnen har imellertid länge varit ansedd
som helsokälla, och den ena källådern var som sådan
känd redan på 1500-talet, ehuru den upptogs till
allmänt bruk först 1690 af den bekanta läkaren
Urban Hjärne. En annan källåder, hvilken före
reformationen varit offerkälla, men igenkastades af
det varma nit att tillintetgöra alla “påfviska
vidskepelser“, som utmärkte reformationens första tider,
fanns åter år 1750 af kyrkoherden d:r Hallman, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:04:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tgstoprom/0471.html
