Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“Poeternas Vrå“; men under dessa hvalf, “som
ljuda odödlighet och gömma förgängelsen“, — om det
tillåtes oss att låna ett uttryck af Sveriges störste
phras-svarfvare, — hvila konungar och furstar,
härförare, statsmän och så många, många af dessa
“högborne, ädle,
som gevär ha burit för Tre Kronor“,
att man för att genomgå en skäligen vidlöftig kurs
i Sveriges militäriska och politiska historia knappt
skulle behöfva mera än läsa inskrifterna på de här
sofvandes grifter. Af Sveriges konungar under de
sednaste tre århundradena hafva, med undantag af
Gustaf Wasa och Johan, de flesta sina hvilorum
här; äfven af de äldre konungarna hvila några sina
ben i Riddarholmskyrkan, och omsvajade af fanor,
eröfrade från Sveriges fiender, hafva Tretioåriga Krigets
hjeltar här lagt sina trötta hufvuden till ro på de
lagrar de skördat. Men utom alla dem, öfver
hvilkas jordiska qvarlefvor ståtliga minnesvårdar här
resa sig, vet minnet att omtala flera, lika utmärkta
som de förra och likaledes jordade här i detta de
Svenska Minnenas Pantheon, fastän deras namn
icke läsas på något monument af sten och metall,
men dock stråla så mycket härligare på de
minnesgoda bladen i vårt lilla, men dock så stora folks
ärorika historia. Här begrofs t. ex. marsk Torkel
Knutsson, som år 1306 på det n. v.
Södermalmstorg under bödelns bila utandades sin för Sveriges
väl rastlöst verksamma själ; här hvilade Svea
Rikes Föreståndare Sten Sture d. Yngre och hans son,
tilldess Christian II i sitt vanvett efter blodbadet i
Stockholm lät uppgräfva deras lik och bränna dem
jemte liken af de öfriga offren för sin blodiga
statskonst; här sofva Carolus de Mornay, den tappre
Skotten, den olycklige kon. Eriks trofaste vän och
dödad för sin trohet mot honom, — Hogenskild
Bjelke, ett af de talrika offer, som blodade “hertig
Carls slagtarebänk“, och flera andra utmärkta
personer, efter hvilkas grafvårdar nu inga lemningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
