Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den trånga Köpmangatan är ett hus betecknadt
med en kunglig krona, uppsatt öfver porten; det
berättas, att Gustaf Wasa bott derstädes.
Uti ofvannämnda Skotte’ska huset befanns den
första Mosaiska Synagogan i Stockholm, der
första gudstjensten hölls den 12 Maj 1787. I
äldre tider var det för Mosaiska trosbekännare icke
tillåtet att uppehålla sig i riket; men att sådana
ändock vistades här, finner man deraf, att år 1681
tvänne gamla Judar, Israel Mandel och Moses
Jacob, med hustrur och barn, tillsammans 28 personer,
öfvergingo till Christendomen och högtidligen döptes
i Tyska kyrkan i konungens, drottningens och hela
hofvets närvaro. Kort derefter anbefalldes alla
Judar att inom 14 dagar vid högt straff hafva lemnat
landat, och ehuru Carl XI sedan var betänkt på
att återkalla dem, blef under hans tid ingenting
vidare åtgjordt i frågan, utan tvärtom skärptes
förbuden emot deras vistande i Sverige under Carl XI:s
efterträdare. I Gustaf III:s dagar gjorde ändtligen
större fördragsamhet sig gällande, och vid 1779 års
riksdag beviljades för Judarne tillträde till riket;
dock skulle de icke få hafva synagogor annorstädes
än i Stockholm samt i två eller tre andra större
städer. År 1782 utfärdades för dem ett särskildt
Handelsreglemente, hvari deras inflyttning och
bosättning samt fria religionsöfning under vissa
villkor beviljades. Utvidgade friheter blefvo sedan de
Mosaiska trosbekännarne beviljade, sist af sednaste
riksdagen. Den första rabbinen, som besörjde
gudstjensten i den ofvannämnda synagogan, var Levin
Hirsch Levi från Mecklenburg, hvilken i sitt embete
stadfästes genom en kgl. resolution af 1783.
Synagogan erbjöd imellertid alltför trångt utrymme, och
när stadens auktionskammare flyttades från planen
vid Tyska Brunn till Polus’ska huset vid
Myntgatan (der Poliskammaren m. fl. verk nu äro
inrymda), blef detta fordna Auktionskammarhus först från
1790 till 1825 uthyrdt åt Mosaiska församlingen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
