Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jämförelse mellan synkrona och asynkrona motorers viktigaste driftegenskaper av professor Arvid Lindström - I. Asynkronmotorns arbetsdiagram - II. Synkronmotorns arbetsdiagram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYNKRONA OCH ASYNKRONA MOTORER 219
förlust kunna uttaga y^~ ggr så stor effekt (eller 41 % större effekt än)
som nu är fallet.
Det är under sådana förhållanden klart, att man skulle vara angelägen
att bli av med den reaktiva strömmen helt och hållet, om det vore möjligt.
Förhållandet är emellertid, att denna ström är alldeles nödvändig och detta
huvudsakligen för magnetiseringen av de asynkrona motorerna. De mycket
sällan förekommande s. k. kompenserade asynkronmotorerna, som magne-
tisera sig själva, skola vi här lämna ur räkningen. Vad man däremot kan,
och det är just den egentliga avsikten med denna uppsats att närmare ut-
reda detta, är att generera den reaktiva strömmen på den plats, där
motorerna befinna sig, så att den ej behöver överföras genom ledningar
och transformatorer m. m. från den avlägsna generatorstationen. Och det
är just detta man kan åstadkomma med synkronmotorer, antingen tom-
gående eller därjämte arbetande som motorer. För att se, att och under
vilka förhållanden sådant är möjligt, skola vid betrakta
II. SYNKRONMOTORNS ARBETSDIAGRAM
1 fig. 6 är arbetsdiagrammet för synkronmotorn uppritat. 1^ är kort-
slutsströmmen vid tomgångsmagnetisering, dvs. vid så stor magnetström
Im , att m °torn, driven som generator i tomgång, lämnar den normala
spänningen E. Ik är likaledes kortslutsströmmen, men vid den förhanden
varande magnetiseringen I m som förutsattes vara en annan (vanligen
större) än I: irJo<
För att bestämma arbetsdiagrammet för synkronmotorn har man således
endast att driva denna som generator (med normala varvtalet) : ena gån-
gen med öppen armaturlindning (i tomgång således) och vid normal spän-
ning, därvid uppmätande magnetströmmen I mQ( andra gången med kort-
sluten armaturlindning och samma magnetström, därvid uppmätande kort-
slutsströmmen Ifc 0i För varje kortsluts ström Ik vid en annan magnet-
ström Im gäller, att Ik/Im = Ik /Im = konstant. Proportionalitet äger
sålunda rum mellan magnetströmmen och den därvid erhållna kortsluts-
strömmen (inom för detta ändamål tillräckligt vida gränser). Med A som
medelpunkt och med Ik som radie är en cirkelkvadrant uppritad. Vid
varierande belastning på maskinen som motor är då denna cirkelkvadrant
orten för strömmen I, och cp är fasförskjutningen — negativ, då I ligger till
vänster, positiv, då I ligger till höger om E- axeln.
Även här kan I uppdelas i en aktiv (I a ) och en reaktiv (I r ) komposant;
den senare är positiv och negativ i samma fall som 9. Upphör nu belast-
ningen, dvs. blir I a = o, blir I = Ik — Ik Q samt cp = 90 . Motorn går då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
