Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lokala transportanordningar av ingenjör Harald Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOKALA TRANSPORT-
ANORDNINGAR
ID DE GAMLA HAMMARSMEDJORNA
hände det om kvällarna, att smeden plockade sin
dagstillverkning av järn i förskinnet och bar hem
den för att lättare kunna skydda den begärliga va-
ran mot tjuvar och troll, som grasserade på den ti-
den. Med hänsyftning på rubriken säger oss denna
bild, att så länge behovet slumrar, äro tekniska fi-
nesser överflödiga. Ty oftast är nöden uppfinnin-
gens moder. Och bristen kom även ifråga om transportanordningar, en följd
av det allmänna uppsvinget med storindustri, massproduktion, stegrade ar-
betslöner m. m. Det var sålunda en tid då lokala, rent mekaniska trans-
portanordningar voro så gott som okända. Endast en och annan lyft-
anordning förekom, där muskelkraften ofta fick tjänstgöra som drivkraft.
Fram på 1800-talet började emellertid fabriksdriften uttränga hantverket
och behovet av transportanordningar bliva kännbart, men vanligen efter
det fabrikerna byggts, och blevo därför ofta provisoriska samt betraktade
som ett mer eller mindre nödvändigt ont. Därom vittna styvmoderlig pla-
cering och behandling av desamma i våra gamla fabriker. Men efter den-
na svarta period ha de allt mer kommit till sin rätt, så att det numera
snarare är så, att industrien är beroende av de lokala transportanordnin-
garna, ty varje erfaren industriman vet, att en hel del kostnader och även
obehag i en eller annan form kunna undgås genom ett rationellt anlagt
transportsystem.
Utom de ekonomiska förutsättningarna spelar även kraftfrågan en av-
görande roll. Som nämnts fanns en tid, då man uteslutande var hänvisad
till muskelkraften, direkt eller indirekt verkande. Man förstod visserligen
att utnyttja vind- och vattenkrafterna, men genom sin begränsning till
tid och rum, kunde de sällan användas. Ej ens ångkraften lämpade sig för
detta ändamål så bra som man kanske väntat, varför andra utvägar måste
sökas. Därvid började engelsmannen Armstrong göra försök med tryck-
vatten, och år 1845 nade nan utexperimenterat en kran med hydraulisk
drift. Nästa väsentliga nyhet dröjde till mitten på 1880-talet, då elektro-
motorerna började komma i bruk. Därmed kan man även anse, att den
rationella lösningen av kraftproblemet var funnen, men det dröjde ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
