Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. Den allmänna etnografiska utställningen i Stockholm. I. Etnografisk öfversigt. Af D:r Hjalmar Stolpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nästa steg framåt, och ett för folkvetenskapen högst betydande,
togs af den svenske anatomen Anders Retzius, som i hufvudskålens
form såg en afspegling af formen hos menniskans vigtigaste
centralorgan, hjernan, och på samma gång en af de säkrast i arf gående
kroppsliga egenheterna. Ledd af noggranna iakttagelser öfver
hjernskålens längd- och breddförhållanden, jemförda med hvarandra, fann
han att folken kunde indelas i två stora hufvudgrupper, nämligen i
långhufvade (dolikocefala) och korthufvade (brakycefala), och
att båda dessa klasser läto ytterligare klyfva sig i tvänne
afdelningar (ortognater och prognater), allt efter käkapparatens mindre
eller större utveckling. Att denna indelning var en ytterst vigtig
insats i sträfvandena för vinnandet af ett verkligt naturligt system,
är obestridligt och de anförda karaktererna måste alltid förblifva af
stor vigt för den etnografiska systematiken, om de också ej förmå
att ensamma föra den så långt, som man i början antog. På den
ståndpunkt denna gren af den etnografiska forskningen för
närvarande befinner sig, återstår i alla händelser så mycket att
undersöka, att den tid ännu är långt aflägsen då ett fullt naturligt
etnografiskt system kan på ofvanstående grunder byggas.
Man har derföre försökt att till grund för indelningen lägga,
andra ärftliga egendomligheter, hvilka äro lättare åtkomliga för
undersökning och följaktligen bättre kända, och man har fästat sig
dels vid hårväxtens beskaffenhet, dels vid språket. Att den förra
egenskapen i och för sig är af jemförelsevis underordnad betydelse,
erkännes af sjelfve upphofsmannen till denna indelning, professor
Ernst Häckel i Jena, men hon eger sitt värde derigenom, att hon
hör till de kroppsliga egendomligheter, som lättast falla i ögonen
och segast gå i arf. Beträffande åter språket, är visserligen att
anmärka, att fall förekomma, då ett folk helt och hållet bortlagt
sitt eget språk och antagit ett främmande, t. o. m. ej alls
beslägtadt, men dels äro sådana fall jemförelsevis sällsynta, dels torde
det oftast vara möjligt att komma ett sådant språkombyte på
spåren och anvisa ifrågavarande folk sin rätta plats i systemet. En
eller annan sådan svårighet oberäknad, är och förblifver dock
språket en af de bäste vägvisarne vid utgrundandet af folkens
stamträd, om det också ej förmår leda forskningen tillbaka ända ned
till stamträdets rot, utan nödgas lemna denna uppgift åt någon eller
några strängt ärftliga kroppsliga egenskaper. Hvarje etnografiskt
system måste derföre tills vidare blifva af blandad karakter. Dela
för att lemna den del af den utställningsbesökande allmänheten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
