Tidskrift för antropologi och kulturhistoria utgifven av Antropologiska sällskapet i Stockholm / 3 (1873-1877) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Hvad har studiet af menniskorasernas hufvudskålsbildning hittills uträttat och hvad torde vi närmast hafva att vänta af denna forskning? Af D:r Gustaf Retzius

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ansigtsvinkel, hvilken, såsom han sjelf anger, egentligen blott var
ämnad till ådagaläggande af menniskoansigtets skönhet och således
ej till hjelpmedel vid studiet af menniskoraserna. Han är något
otydlig i sina uttryck beträffande denna vinkels begränsningslinier,
hvarför ock olika meningar om dem varit gällande; dock synes han
allmänhet låtit den bildas af en ansigtslinie från pannans mest
utskjutande del (således icke från näsroten) till främre randen af
öfverkäkens tandutskott (alveolarprocess), och af en basallinie från
främre nästaggen (spina nasalis anterior) till öfre randen af
öronöppningen (meatus auditorius extemus) (Bild 2.)

Bild 2. Hufvudskål af finne (Helsingfors mus.) i 1/3 storl. sedd i ren profil å hvilken den Camperska ansigtsvinkeln är angifven. Den bildas af linien a b och linien c d, (ofvan till venster). – Se texten.

Först ett par decennier efter Daubenton kom Soemmering att
pröfva nackhålets förhållande hos ett par af menniskoraserna; han
fann det nämligen å negerkraniet ligga längre tillbaka mot nacken
till än å europeernas. Om detta håls riktning lemnar han emellertid
inga uppgifter.

Såsom bekant, var det dock Blumenbach fbrunnadt att först
väcka det egentliga studiet af menniskorasemas fysiska karakterer,
framför allt af kraniets form. Han har, om än utan bestämd bas för
en verklig, vetenskaplig jemförelse och ej fullt fri från tendens i
sitt arbete, gifvit utförliga beskrifningar af olika folkslags kranier,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>