Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eröfringen af Finland gjorde Ryssland till Sveriges
omedelbara granne. Allt ifrån detta de skandinaviska
och slaviska stammarnes första sammanträffande blef
förhållandet mellan deras båda hufvudfolk ett fiendtligt,
och oupphörligt möttes de i blodiga fejder. Men länge
dröjde det innan de på ett djupare sätt ingrepo i
hvarandras historia: de strider, som de intill den nyare
tidens början utkämpade emot hvarandra, bära samtlige
karakteren af gränstvister, i hvilka tvenne skilda
folkstammar instinktlikt mötas, för att göra hvarandra
motstånd, och ännu hafva politiska beräkningar ej afmätt
de begge staternas inbördes förhållanden.
En förändring härutinnan inträdde först, när vid
upplösningen af riddarstaten i Lifland, de begge rikena,
hyar för sig sträfvande att under sitt välde föra dennas
spillror, sammanträffade med en tredje och mägtigare än
någon af dem båda, Polen, som vid denna tid spelade
den förnämsta rolen i det östra Europa. Alltsedan dessa
trenne magter mötts på denna valplats för det
nordöstra, Europas strider, blir förhållandet till Polen
afgö-rande för Sveriges och Rysslands inbördes ställning, och
efter skiftningarne i detta nalkas de båda staterna
hvarandra i nya fejder eller i vänskaplig beröring.
Fejderna fylla dock större tidsrum än de
vänskapliga förbindelserna, som endast gemensamma faror voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
