Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektroteknikens 50=åriga utveckling i Göteborg och dess omgivningar. Av Professor FREDRIK H. LAMM.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ledes strömmen från kontaktbrunnar vid kajkanten genom flexibla kablar.
Vinkelportal-kranarne och brokranarne i Sannegårdshamnen hava strömtillförsel genom kontaktrullar,
löpande å en kontaktledning, vid vinkelportalkranarne placerad under det övre
kranspåret. För undvikande av vagabonderande strömmar från krananläggningarne äro
numera båda ledningspolerna isolerade från järnkonstruktionerna.
För varje särskild rörelse har varje kran en elektrisk motor. Med undantag för
lyftmotorerna hos 10 st. under 1931 nyuppställda kranar äro alla motorer serielindade.
Nämnda kranar hava emellertid försetts med shuntlindade lyftmotorer huvudsakligen på
grund av de stegrade kraven på stor acceleration och lyfthastighet även vid stora laster.
Hastighetsreglering sker vid dem i huvudsak med shuntreglering och för att undvika allt
för stor strömrusning vid häftig manövrering av shuntreostaten finnes ett särskilt litet
dämpningsaggregat, vars motorankare är kopplat parallellt med shuntreostaten. Denna
anordning liksom det till ett enda, lätt utbytbart block sammanbyggda, utomhus
uppställda lyft maskineriet utgöra nyheter inom krantekniken.
Elektriska pumpverk.
Såväl Göteborgs Vattenledningsverk som kloakpumpverk använda sig i stor
omfattning av elektrisk drift. Redan år 1906 igångsattes en med likström driven pumpstation
för vattenledningen, belägen i Vasastaden, vilken station under 1932 skall ombyggas för
växelström och automatiseras.
Vattenledningsverkets huvudpumpstation vid Alelyckan, som från begynnelsen
byggdes för ångdrift, har med början år 1910 successivt övergått till helt och hållet elektrisk
drift, så att numera ångmaskinanläggningen blott kvarstår som reserv. Denna station
drives med växelström och är för den skull f. n. utrustad med två transformatorer om
100 kVA. Den största pumpmotorn, om 425 hkr., förbrukar trefasenergi vid 6.000 volt,
vilken sålunda icke passerar transformatorn.
Ytterligare två vattenledningsverket tillhöriga pumpstationer, nämligen
Johanne-bergs, igångsatt år 1925, och Bagaregårdens, igångsatt 1931, förbruka trefasig energi från
egna transformatorer. Den sistnämnda pumpstationen är helautomatisk och kontrolleras
från Johannebergsstationen.
I avseende på vattenledningsverkets förbrukning av elektrisk energi må omnämnas,
att densamma år 1931 uppgått till 3.553.060 kwh. för huvudstationen i Alelyckan och
310.639 sammanlagt för de övriga stationerna.
Från omkring 64 % av Göteborgs stads dräneringsområde måste kloakvattnet
pumpas. Denna pumpning verkställes numera med fyra pumpstationer, av vilka de å
Gull-bergsvass och Fundby delvis elektrifierades redan 1906. Kloakpumpverken å
Barlastplatsen och vid Brunnsparken, färdigställda 1912 resp. 1914, drivas det förra i huvudsak
och det senare helt och hållet med elektrisk energi. Under 1931 hava kloakpumpverken
för sin drift förbrukat sammanlagt 524.900 kwh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
