Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs Hamn under 50-års-perioden 1882 till 1932. Av Hamnöveringeniör, major KNUT E. PETTERSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hamnen har dessutom egen rangerbangård. Öppnad för trafik samma år som världskriget
bröt ut, kom den under de första krigsåren att förmedla en synnerligen livlig och för
loss-ningsmaterialen mycket påfrestande trafik (se fig. 17).
Hamnen har sedermera tid efter annan fått spårföibindelser och gator m. m. utökade
och ändrade, särskilt under de sista åren 1928—31. Rörelsen har nämligen under tidernas
lopp undergått vissa förändringar — kolbehovet har minskats, och på senare tid har en
stark förskjutning inträtt i proportionen mellan kol och koks till det senare varuslagets
Fig. 10. Sannegårdshamnen — kajkonstruktion: betongplattform å träpålar i utfylld »massiv» grusbank —
brokran och portalkran båda med gripskopor.
favör. Koksen krossas nu i regel på ankomstplatsen, varför också på senare år av
enskilda firmor uppförts 5 större krossanläggningar, från vilka den krossade koksen direkt i
rännor ledes ner i järnvägsvagnar och bilar m. m.
Det största och viktigaste hamn- och kajbygge, som under perioden utförts, får väl
anses vara Centralhamnens i:sta utbyggnad, eller som den i dagligt tal numera kallas
Frihamnen efter dess huvudsakliga användning. Under tiden medan Stigbergskajen och
Sannegårdshamnen byggdes, utarbetades ett flertal planer till en »centralhamn» å
Tingstadsvassen, vilket område i enlighet med resultatet av en år 1904 anordnad hamnplanetävlan
utsetts som lämpligaste platsen för en hamnanläggning enligt större linjer. Då någon enighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
