Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 7. Uppenbarelsebegreppet - b. Uppenbarelseuniversaliteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
gått förlorat. När Tegnér betraktar detta som ett djuptänkt
ord och fundamentet för apologetiken, beror det givetvis därpå,
att han lade sådan vikt vid den allmänna uppenbarelsen, att
han därigenom kom att misskänna det kvalitativt nya och
egenartade i den kristna uppenbarelsen.
Vill man tolka både Lessing och Tegnér välvilligt, så kan
man erkänna, att de lagt vikt vid en betydelsefull distinktion
mellan kristendom och bibel och sagt att den förra är ett och
den senare ett annat. Striden mellan Lessing och Goeze,
dälden senare drog det kortaste strået, berodde på Lessings utgåva
av partier ur Reimarus Schutzschrift oder Apologie für die
ver-nünftigen Verehrer Gottes under beteckningen »fragment av
en onämnd». Att icke heller Tegnér ansåg dessa s. k.
wolfen-büttelfragment ofarliga, ha vi tidigare hört. Han spörjer
Agardh: »Har du läst Strauss, das Leben Jesu? En farlig bok,
den farligaste jag läst sedan wolfenbüttelska fragmenterna.»12
Reimarus hade sökt påvisa felaktigheterna och motsägelserna
i bibeln och gjort gällande, att kristendomen är en vävnad av
»superstitionen» och står och faller med bibelns auktoritet. I
denna grundförutsättning är den ortodoxe Goeze ense med
fragmentens författare men icke med deras utgivare. Ty
Lessing gör i själva verket en betydelsefull insats, då han i
striden med Goeze distingerar mellan bibeln och kristendomen
och gör gällande, att det här är fråga om två storheter. »Den
förra är den döda bokstaven, som ger ett tidsbundet uttryck
för vissa kristna grundidéer, den senare är den levande anden,
som utvecklas genom människosläktets uppfostran i
historien.»13 På Lessings distinktion har all evangelisk teologi, som
accepterat den historiskt-kritiska bibelforskningen, fått bygga.
Mer än detta behöver man icke utläsa ur Tegnérs yttrande
om Lessings »djuptänkta ord». Och så tillvida är hans yttrande
12 VIII: 450.
13 Ahlberg, Filosofiens historia, femte delen, s. 123. Om Lessings
idéhistoriska betydelse se Zscharnack, Lessing und Semler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
